IMF erkänner fel om Grekland
Internationella Valutafonden bröt mot sina egna regler när ett räddningspaket till Grekland godkändes 2010. Motivet var hänsyn till andra euroländer, enligt en intern rapport.
När den ekonomiska krisen i Grekland blev akut under våren 2010 lanserade IMF, EU och Europeiska centralbanken ett gemensamt räddningspaket på 110 miljarder euro till det djupt skuldsatta landet, samtidigt som man krävde drastiska nedskärningar av statens utgifter. Nu ger en hemligstämplad intern rapport, vars innehåll avslöjades av Wall Street Journal på onsdagen, kritiker av den förda politiken rätt på en rad punkter.
Enligt rapporten bedömde IMF redan 2010 att Greklands utlandsskuld inte var hållbar och därför borde skrivas ned. Istället bröt fonden mot sina egna regler när man godkände det historiska räddningspaketet. Syftet var att ge den övriga eurozonen ”tid att bygga upp en brandvägg” och förhindra att krisen skulle sprida sig, via europeiska storbanker som lånat ut pengar till Grekland.
Därmed gynnade räddningspaketet i första hand den övriga eurozonen, enligt rapportförfattarna. Inte minst privata långivare som fick mer tid att "minska sin exponering och flytta över skulden till offentliga händer." De skadliga effekterna av de tuffa nedskärningar som Grekland tvingades till underskattades däremot grovt. Enligt IMF:s plan skulle Greklands ekonomi krympa med 5,5 procent fram till år 2012, men det verkliga utfallet blev 17 procent. Arbetslösheten skulle ligga på 15 procent, men blev istället 25 procent.
Med ett större BNP-ras än väntat blev den grekiska statsskulden mycket större i förhållande till ekonomins storlek, och därmed ännu svårare att betala tillbaka. Trots det dröjde det 18 månader innan IMF såg över och ändrade sina ursprungliga prognoser. Först i det andra räddningspaketet till Grekland i förra året skrevs krav på privata långivare att acceptera viss skuldavskrivning in. Nu menar dock fondens experter att den måste ske ännu snabbare om Grekland ska kunna ta sig ur krisen

