Arbetarnas bildningsförbund, ABF, i Göteborg firar 100 år i år och det uppmärksammas genom en rad stadsvandringar med klasstema.

– Klyftorna mellan norra och södra Göteborg är oacceptabla. Det handlar om skillnader gällande ekonomi, utbildning, hälsa, valdeltagande, demokratisk delaktighet och välfärd. Det skiljer cirka tio år i medellivslängd mellan norra och södra Göteborg. Det legitimerar en diskussion i Göteborg, säger Lena Ulrika Rudeke, ansvarig för ABF:s föreläsningsverksamhet.

ABF började därför arrangera så kallade klassresor, bussturer mellan Järntorget, Haga, Hovås och Hammarkullen som guidades av forskare. Bussturerna skulle visa sig bli en succé.

– De är omåttligt populära, biljetterna säljer slut på en dag. Det visar sig att människor har ett behov och ett intresse att informera sig om sådana här saker. En del har sagt att det är både det bästa och det värsta de har varit med om. Det är omskakande att förflytta sig genom stadens rum och samtidigt ta del av statistik om skillnaderna, säger Lena Ulrika Rudeke.

För att fler ska förstå hur dagens och historiens Göteborg ser ut ur ett klassperspektiv kompletterar ABF nu bussresekonceptet med klassvandringar. De flesta av turerna leds av Göteborgsbaserade forskare, som berättar om staden utifrån forskning och statistik.

– En del av vandringarna handlar om klassamhällets framväxt under 1700-, 1800- och 1900-talen. Sedan har vi några vandringar som handlar om bostadspolitik och klass, med exempel från Eriksbo, Pennygången och Eriksberg. Ett par vandringar tar tag i stadsplaneringen, framförallt gällande Heden och Avenyn som är två områden där klassfrågan är involverad i allra högsta grad, säger Lena Ulrika Rudeke.

Heden var den plats där första maj firades för första gången i Göteborg, år 1890, efter att platsen under 1880-talet blivit en populär plats för politiska möten.

Nu håller olika arkitektkontor på att ta fram förslag på hur Heden ska utvecklas. Målet är, enligt Göteborgs stad, att förtydliga Hedens huvudändamål; ”en idrotts- och kulturaktivitetsplats i form av ett stort offentligt stadsrum och som en resurs för evenemangsstaden Göteborg”.

Även Avenyn står inför förändringar, då ett nytt gestaltningsprogram är ute på remiss. Den 4 maj kommer kulturgeografen Kjell Gustafsson hålla i en klassvandring som tar deltagarna tillbaka till åren 1870–1920. Då var Avenyn överklassens gata, dit inga arbetare – förutom tjänstefolk – var välkomna. I februari presenterade Wallenstam, som äger de flesta av fastigheterna på gatan, sin vision för det framtida Avenyn: bra shopping med ”intressanta varumärken med stark dragningskraft”.

Under klassvandringen ställs frågan vem Avenyn ska vara till för.

– Hyresnivåer, typer av miljöer, priser i butiker – allt det är frågor som är knutna till vilka plånböcker folk har, säger Lena Ulrika Rudeke.

Klassvandringarna kommer även att belysa arbetarkvinnors sociala och ekonomiska historia, när forskarna Ann Ighe och Malin Nilsson berättar om textilarbeterskor i Rosenlund, hemindustriarbeterskor i Haga, och om hushållsarbetare i de fina stenhusen i Linné.

En vandring visar varvsarbetets historia, en annan papperslösas nuvarande situation. Det finns också möjlighet att vandra i fotspåren av de sociala rörelserna i Haga – som grupp 8, Hagagruppen och Husnallarna – och att besöka Järntorget där såväl Brödupproret 1917 som sittdemonstrationen under EU-toppmötet 2001 har ägt rum. Andra vandringar handlar om homoliv bland arbetarklassmän och om vad gravstenar säger om klasskillnader.

– Det finns egentligen inget område i staden som inte kan belysas ut ett klassperspektiv. Så illa är det, säger Lena Ulrika Rudeke.

– Jag önskar att stadens samhällsklyftor kommer högre upp på politikernas dagordning, i både tal och handling, säger hon.