Intelligent, ärlig, driftig, kompetent och vänlig. Det är egenskaper som arbetsgivare letar efter i jobbansökningar. I brist på information fyller rekryterare ofta på med fördomar – baserade på stereotyper. Tyskar ses som kalla men effektiva och kompetenta. Greker sociala och trevliga men lata. Personer från Mellanöstern varken det ena eller det andra. Stereotyper som sedan kan bli till underlag när en arbetsansökan ska bedömas.

– Namnet bidrar till hur stor chans man har för att få ett jobb, säger Rickard Carlsson.

Tillsammans med en forskningsgrupp lät han 80 studenter bedöma greker och tyskars fiktiva CV:n. Om det i ansökningarna med tyskklingande namn framhölls att personen var vänlig och social bedömdes ansökan vara starkare.

Omvänt gällde för CV:n med grekiska namn. Då ansågs de fiktiva ansökningarna vara bättre om de framhöll att personen var särskilt kompetent och effektiv. Att skriva att personen var social var mindre viktigt. Det förutsattes. Istället tror Rickard Carlsson att det skulle kunna få omvänd effekt.

– Då kan arbetsgivaren tvivla på kompetensen.

Starkast fördomar finns dock mot personer från Mellanöstern. För att testa fördomarnas betydelse svarade Rickard Carlsson på 5500 platsannonser som skrivits under med namn som antingen var arabiskklingande eller svenskklingande.

I ansökningarna framhölls också slumpvis utvalda egenskaper. För personer med arabiskklingande namn visade sig arbetssökandet vara minerad mark.

– Heter man Hassan måste man vara övertydlig och visa att man är både trevlig och kompetent och har normala intressen.

Begår Hassan misstaget att endast framhäva sin kompetens tenderar arbetsgivare nämligen att tro han måste vara kallsinnig. Och om Hassan lyfter fram sin sociala kompetens – ja då tenderar arbetsgivare att förutsätta att han måste vara inkompetent, enligt Rickard Carlssons forskning.

– Det är verkligen en svår situation.

Men även om en person med arabiskklingande namn framhäver sig som både kompetent och trevlig blir konkurrensen om jobben långt ifrån rättvis.

– En kall, kylig Erik som dessutom framstår som lite lat, hade samma chans att gå förbi den första gallringen som en varm och ytterst ambitiös Hassan.

Hur kommer det sig att stereotyperna ser så olika ut?

– Det är inget vi tittat på men forskning har visat att det uppstår ur status och konkurrens. Det vill säga att grupper med hög status tenderar att tro att det hänger ihop med att de är duktiga. När nya invandrargrupper kommer in i samhället hamnar de inte på någon hög position, de får enklare jobb och ses som mindre kompetenta. Andra grupper kan ha hög status och upplevas som konkurrenter och på så sätt istället ses som kompetenta men kallsinniga. Det klassiska exemplet är judar.