Under 2012 var det mindre än en procent av alla anmälningar vid Riksenheten för polismål som ledde till en dom. I två tredjedelar inleddes inte heller någon förundersökning. Helt i sin ordning och inga alarmerande siffror, enligt Stefan Carp som är polisöverintendent vid Rikspolisstyrelsen.

– Det är en svår pedagogisk uppgift att beskriva varför, säger han.

Orsakerna är nämligen flera, enligt polisen. Många anmälningar visar sig inte handla om något brott. Istället kan det bero på dålig kunskap hos allmänheten om vad polisen får och inte får göra, enligt Stefan Carp.

– Polisens agerande kan ibland upplevas som något kränkande trots att de har lagen på sin sida, säger han.

I andra fall kan det handla om ett tjänstefel som åklagare anser är så pass ringa att det inte kan gå under allmänt åtal. Något som i sådana fall kan leda till en arbetsrättslig åtgärd i form av en varning eller löneavdrag.

Vanligt är också att åklagare avskriver en anmälan på grund av att den inte går att utreda vidare i brist på bevis.

– Det kan vara olika omständigheter som att det saknas övervakningsfilm eller bilder, säger Stefan Carp.

Men enligt polisforskaren Rolf Granér finns det fler förklaringar till att så få anmälningar leder till åtal. Polisen är en svårutredd grupp, säger han.

– De vet hur de ska föra sig för att inte åka dit.

Men han har också ett intryck av att det inte läggs ner särskilt mycket tid på internutredningarna. Ofta på grund av att uppgift står mot uppgift och att det inte anses troligt att polisen kommer att ändra sin egen utsaga och erkänna.

– Då tror jag att man inte tycker att det är värt att ödsla polisresurser på en förundersökning, säger han.

Någon förklaring till varför en anmälan avskrivs får i regel inte anmälaren. Istället använder sig polisen av olika standardformuleringar. Något Rolf Granér ställer sig kritisk till.

– Man hade kunnat ge ett individuellt svar. Som att utredningen läggs ner för att uppgift står mot uppgift och att det inte finns några vittnen. Det handlar om trovärdighet och respekt.

Rolf Granér föreslår att utredningarna skulle fokusera mer på vad det är som har hänt och inte stirra sig blinda på om det är brottsligt eller ej. Något som han tror skulle kunna öka allmänhetens förtroende för polisen och hjälpa myndigheten att se om det finns något mönster i kritiken.

– I dag läggs det ner så mycket resurser och tid på sådant som ändå aldrig blir något bara för att man har ett så renodlat juridiskt perspektiv, säger han.