Hästköttskandaler har allt för länge fått dominera nyhetsrapporteringen. Det tycks alltmer tydligt att just denna skandal enbart rör sig om simpla, och alls icke ovanliga, bedrägerier med vår mat. Inga människor tycks ha satt sin hälsa på spel enbart genom att äta hästkött.

Men västvärldens alltför höga konsumtion av animalisk föda ifrågasätts allt oftare av såväl hälso- som miljöskäl. Världscancerfonden har länge pläderat för att köttintaget bör sänkas. Hälsovårdande myndigheter i flera länder, i Sverige Livsmedelsverket och också Jordbruksverket, ansluter sig i princip till uppfattningen, även om olika myndigheters rekommendationer är mer eller mindre radikala.

Inom loppet av några månader har två mycket omfattande studier publicerats – båda med närmast identiska resultat. Båda ger starkt stöd åt Världscancerfondens uppfattning. I den ena, genomförd i USA, följdes mer än 120 000 män och kvinnor under inte mindre än 28 år. En för tidig död i kronisk sjukdom rapporterades hos 13 procent av dem som regelbundet åt rött kött och hos 20 procent av dem som regelbundet konsumerade processat kött: stekt, grillat, hamburgare/köttbullar, korv, och bacon.

Den andra studien är resultatet av ett samarbete mellan forskare i tio olika europeiska länder. Närmare 450 000 män och kvinnor följdes i 13 år – dagligt intag av kött inte större ett gammaldags kasettband visade sig medföra 13 procent ökad risk att dö under studieperioden, och om köttet mest bestod av processat kött så ökade risken också i denna studie till 20 procent.

Det är fakta som dessa som fått många, hittills mest välutbildade personer, mycket ofta så kallade celebriteter och idrottstjärnor, att bli veganer. Det har aldrig varit så många veganer som tävlat i en olympiad som senast i London. Många rapporterar om ökat välmående, ökad energi och dramatiskt förbättrat hälsotillstånd.

Bakterier förökar sig rekordsnabbt och försämrar snabbt våra livsmedels kvalitet. 20 000 bakterier kan på tre timmar bli 10 miljoner. Även om bakterierna dödas genom upphettning frisätter likväl också döda bakterier betydande mängder av bakteriegiftet endotoxin. Kroniskt höga halter i kroppen av endotoxin ses ofta hos patienter med kroniska sjukdomar, till exempel allergi, alzheimer, ADHD, diabetes, cancer och fetma. Höga halter av endotoxinproducerande bakterier är främst förknippat med animalisk föda som kött som hängt eller på annat sätt förvarats några dagar, men också i vegetabilier som groddar, lök och rotfrukter som fått ligga uppskurna några dagar, även om det skett i kylskåp.

Det är i dag väl belagt att djurhållning svarar för drygt en femtedel av växthuseffekten och överträffar effekten från all trafik: väg-, järnväg-, båt- och flygtrafik. Det är framför allt idisslarna som skapar problem, eftersom deras avföring, fis och rap är rika på ammoniak, lustgas och metan, gaser som är mer än 20 gånger skadligare för miljön än koldioxid. Att produktion av animalisk föda baseras på ”idisslare” är inte långsiktigt hållbart, åtminstone inte den dag resten av världen vill äta lika mycket kött och mejerivaror som vi.

Produktion av nötkött orsakar ett 40 gånger större utsläpp av växthusgas än bönor och 4 gånger mer jämfört med icke-idisslare: kyckling, kanske även häst. Redan i dag går mer än hälften av jordens vattenförbrukning till jordbruket. Tillverkning av ett kilo kött kräver 4 000 liter vatten, jämfört med 10-15 liter för 1 kg växtmat. Samma areal åkermark kan faktiskt föda 3 gånger fler människor om födan inte först ska passera en djurmage.

Förekomsten av kroniska sjukdomar förutspås till år 2050 öka 2-3 gånger. Redan med dagens sjukdomsvolymer är sjukvården i många länder i kris, och i en del länder faktiskt nära sammanbrott. 80-90 procent av all sjuklighet beror på livsstil och åtminstone till hälften på den mat vi äter. Vår framtid kräver att vi alla tar större eget ansvar för vår hälsa.