Den nya grundlagen ska ge mindre makt till presidenten och mer makt till parlamentet. Bland annat begränsas tiden som en president får sitta vid makten till två mandatperioder, totalt 10 år. Landets nuvarande president, 89-årige Robert Mugabe, som styrt landet med järnhand sedan 1980, får därmed en teoretisk stopptid för sitt ämbete.

– Att en tidsgräns införs för hur länge presidenten kan sitta vid makten är det viktigaste i den nya grundlagen. Det största problem vi har i Zimbabwe är en president som suttit för länge vid makten, säger Isaac Mutasa, fil kand i statsvetenskap och svensk-zimbabwier bosatt i Tierp, som noga följer politiken i hemlandet.

Folkomröstningen kom till efter en bestämmelse från valåret 2008 då de båda största partierna Robert Mugabes Zanu-PF och Morgan Tsvangirais MDC bildade regering. Enligt rapporterna efter omröstningen är det ungefär en tredjedel av landets befolkning, drygt tre miljoner människor, som gått till valurnorna. Resultatet blev ett rungande ja, 95% röstade för, enligt valresultatet som kom på tisdagen.

Flera delar i konstitutionen kritiseras dock för att vara för tandlösa, vaga eller till och med antidemokratiska. Bland annat begränsas inte presidentens rätt att fortsätta erövra land, fastigheter och företag som ägs av vita zimbabwier eller politiskt oppositionella. Dessutom finns en skrivelse om att den president som dör eller på annat sätt inte kan fullgöra sin mandatperiod, ersätts av en annan politiker från samma parti. Detta innebär att Zimbabwe, rent teoretiskt, skulle kunna få en president som ingen röstat för.

Andra delar med den nya konstitutionen som är starka ur demokratisk synpunkt är att staten får ett tydligare ansvar att säkra tillgången till boende, hälsa och mat för dess befolkning, alla former av tortyr förbjuds och begränsningar i möjligheten att utdöma dödsstraff införs. Dessutom väntas reglerna för utfärdande av medborgarskap bli mer generösa. Bland annat kan zimbabwier bosatta utomlands nu ha dubbla medborgarskap.

Folkomröstningen följs av nationella val som ska hållas i Zimbabwe senare i år. Valutgången har stor inverkan på hur kraftfull den nya konstitutionen kommer att bli. Vinner Mugabes parti Zanu-PF är risken stor att grundlagen ses som något som går att ignorera.

– Det är i slutändan bara ett papper och det har hänt många förut att deklarationer av det här slaget ignoreras i Zimbabwe. Det som i slutändan har betydelse är hur mycket som verkligen omsätts i praktiken, säger Isaac Mutasa.

Utvecklingen mot demokrati i Zimbabwe är svår att analysera.

– Det mesta ligger trots allt i Mugabes händer. Bestämmer han sig för en ny riktning kan landet snabbt förändras till det bättre. Men samregerandet med MDC har troligen gett en bra lärdom och bäddar för ett bättre politiskt klimat i Zimbabwe, säger Isaac Mutasa.

Sverige stoppade sitt bistånd till Zimbabwe 2011 efter rapporter om hur det politiska läget i landet försämrades och systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Danmark har enligt flera nyhetsbyråer återupptagit biståndet till landet efter folkomröstningen.

– Med en historia präglad av politisk oro är det enormt positivt att Zimbabwe nu verkar ta ett stort steg i riktning mot mer demokrati och mer respekt för de mänskliga rättigheterna, sa Danmarks utrikesminister Willy Sövndal i ett uttalande, på dagen för folkomröstningen.

Situationen för demokrati och mänskliga rättigheter är svår i Zimbabwe, men har förbättrats sedan samlingsregeringen tog över 2009, enligt UD:s rapporter om de mänskliga rättigheterna. Yttrande- och pressfriheten garanteras i grundlagen, men begränsas i praktiken. Det senaste decenniets omfattande landreform har lämnat hundratusentals svarta lantarbetare utan hem och arbete, och många vita jordägare har lämnat landet. Mötesfriheten är starkt begränsad och förhållanden i häkten och fängelser är alltjämt undermåliga, enligt rapporten.