Vargens vara eller icke vara är en fråga som rör upp starka känslor. Motståndare till vargen är ofta lantbrukare med boskap och för att skydda dem vidtas åtgärder som att söva och omplacera vargarna och fästa radiosändare på dem.

– Men för de som värnar om vargen kan det här vara provocerande. Det förstör det vilda och naturliga när de manipulerar djuren och med tekniska lösningar förändrar beteenden, säger Ketil Skogen, sociolog vid Norska institutet för naturforskning.

Han säger också att politikerna som fattar de här besluten måste bli mer medvetna om vilka konsekvenser det ger. Han menar att de tänker mycket på de ekonomiska och praktiska lösningarna, men gärna glömmer övriga sidoeffekter som till exempel hur elektriska stängsel hindrar alla vilda djur från deras naturliga levnadsmönster.

I veckan hölls vargsymposiet i Vålådalen för 20:e året i rad och en av huvudfrågorna var just hur attityderna kring rovdjur ska hanteras. Enligt Ketil Skogen finns det inget bra svar på det. Vilken riktning politiken än tar kommer någon att bli upprörd, menar han.

– Men politikerna borde vara mer öppna med vilka de vill prioritera. Nu fattar de beslut som ofta gynnar lantbrukarna, men upprör andra och de borde inte underkommunicera, utan vara tydliga med att det är så.

Samtidigt framhåller Ketil Skogen att det är få som faktiskt hatar vargen. För många på landsbygden har den blivit en symbolfråga när myndigheter i storstäderna har fattat beslut som har gett konsekvenser för landsbygden, men som människorna där inte har kunnat säga till om.

Trots att fokus har legat på attityder på årets vargsymposium tror inte Ketil Skogen att det har bidragit till att dämpa konflikten. Han säger att det har varit ett fint utbyte av kunskap, erfarenheter och diskussioner, men att besökarna har varit en alltför homogen grupp.

– För tio år sedan var det fler vargmotståndare som var på vargsymposium. Nu är det mer folk med samma åsikter här. Jag tror att det är omöjligt att ta bort konflikten som finns kring vargen.