Fria Tidningen

Sida vill stoppa biståndet till Latinamerika

Sverige ska avsluta sitt bistånd till Bolivia, Colombia och Guatemala under en period på tre år. Det föreslår Sida i ett budgetförslag till regeringen. Men förslaget får hård kritik från biståndsorganisationer som arbetar i länderna.

I budgetförslaget till regeringen föreslår Sida att Sverige ska stoppa sitt bistånd till Bolivia, Colombia och Guatemala. Det är de tre länder i Latinamerika som Sverige stödjer med bilateralt bistånd i dag. En orsak är att regeringen vill att det svenska biståndet ska koncentreras dels till färre länder och dels till de fattigaste låginkomstländerna. I en debattartikel i Svenska dagbladet skriver Sidas generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka att de tre länderna, trots utbredd fattigdom och stora inkomstklyftor, är medelinkomstländer.

Flera biståndsorganisationer som är verksamma i Latinamerika har gett förslaget hård kritik. De menar att termen medelinkomstland är ett för grunt skäl för att bedöma till vilka länder bistånd ska gå, eftersom 75 procent av de fattiga i världen bor i medelinkomstländer.

– Vi tycker att det allvarligaste är att Sverige kopplar bort stödet till Latinamerika helt och att de har använt felaktiga parametrar som grund för förslaget. I Guatemala och Bolivia lever sextio till sjuttio procent av befolkningen i stor fattigdom. Guatemala har till och med flaggat för svält en period de senaste åren och fått mat och humanitärt bistånd från andra länder i Latinamerika. Det är befängt att kalla dessa länder för medelinkomstländer, säger Francisco Contreras, ordförande för Latinamerikagrupperna.

Han menar också att det indragna biståndet kan få negativa följder för de processer för demokrati och fred som Sverige har stött i sitt biståndsarbete. Det håller Annica Sohlström, generalsekreterare för Forum Syd, med om.

– Sverige har länge stött demokratirörelser i de här länderna, till exempel rörelser där människor från ursprungsbefolkningar kräver sina rättigheter till mark. Sverige har också stöttat de fredsförhandlingar som har inletts mellan regeringen och gerillarörelsen Farc i Colombia. Många av de här rörelserna befinner sig i ett känsligt skede i dag. Om Sverige avslutar sina verksamheter finns en större risk att sådana processer stannar upp, säger hon.

Sidas kommunikationschef Joachim Beijmo menar att deras förslag ligger i linje med regeringens inriktning att ge bistånd till färre länder, och att de redan har fasat ut biståndet till flera andra länder.

– Regeringen skriver i senaste budgetpropositionen att svenskt bistånd i första hand ska gå till de länder som inte själva kan mobilisera resurser för att ta sig ur fattigdomen. Tanken är att vi ska öka biståndet till Somalia, Afghanistan och Demokratiska Republiken Kongo.

Han säger att han har förståelse för att en term som medelinkomstland kan uppfattas som kontroversiell i sammanhanget och medger att det delvis är ett trubbigt verktyg för att beräkna situationen i ett land, men menar att Sida bedömer att deras resurser gör störst nytta om de kan arbeta med högre bemanning i färre länder.

Enligt förslaget ska Sida minska biståndet till Guatemala, Bolivia och Colombia under tre år, för att sedan avsluta det helt.

– Vi kommer att lämna över vissa projekt och verksamheter till andra finansiärer eller länderna själva, medan andra avvecklas helt, säger Joachim Beijmo.

Fria Tidningen har sökt biståndsminister Gunilla Carlsson för en kommentar. Hennes pressekreterare Evin Khaffaf säger att de i dag inte har några kommentarer om budgetförslaget, men att regeringen ska fatta ett beslut om frågan inom ett år.

Fakta: 

Bistånd till färre länder:

Biståndsminister Gunilla Carlssons mest uppmärksammade reform är att minska antalet biståndsländer för att få bättre resultat i de enskilda länderna. År 2007 var regeringens mål att minska antalet länder från omkring 70 till 33.

I dag ger Sverige bilateralt bistånd till mellan 33 och 41 länder, beroende på hur man räknar. Några av dem är utfasningsländer, som Bolivia, Guatemala och Colombia.

Bilateralt bistånd är det statliga stöd som går direkt till samarbetspartner i andra länder, till skillnad från det multilaterala biståndet som går via olika organisationer, till exempel FN. Sverige har gett bistånd till Colombia, Guatemala och Bolivia sedan början av 80-talet.

Stora ekonomiska klyftor:

I Guatemala lever ungefär hälften av befolkningen i fattigdom. De ekonomiska klyftorna i landet är stora. I vissa etniska grupper, till exempel bland urfolk, är över 85 procent fattiga och 45 procent extremt fattiga.

I Bolivia har fattigdomen minskat från 66 procent (år 2000) till 59 procent (år 2007). Också där är resurserna mycket ojämlikt fördelade. 2008 levde cirka 22 procent av invånarna i städerna i extrem fattigdom, medan siffran för folk på landsbygden var 67 procent.

I Colombia levde år 2009 cirka 45 procent av befolkningen i fattigdom och 16 procent i extrem fattigdom.

Källa: UD:s rapporter om mänskliga rättigheter från år 2010

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Asylstafetten vandrar vidare

Den 10 juli startar årets asylstafett, som är en vandrande manifestation för en human flyktingpolitik.

Fria Tidningen

© 2025 Fria.Nu