Inget stort stöd för svensk folkomröstning om EU
I och med Brexit har frågan om Svexit åter blivit aktuell. Flera undersökningar visar dock att majoriteten av svenskarna fortfarande stödjer EU. Och Vänsterpartiet, som är ett av de mest EU-kritiska partierna, satsar än så länge på att lyfta krav på förbättrade villkor inom EU framför att driva frågan om en svensk folkomröstning.
Före förra veckans folkomröstningen om EU-medlemskapet i Storbritannien genomfördes ett par undersökningar för att skanna av svenskarnas syn på EU. De visar att en majoritet av svenskarna i dag stödjer ett fortsatt medlemskap i EU. En undersökning som DN/Ipsos gjorde, där drygt 1 200 personer intervjuades, visar att två tredjedelar av väljarna skulle rösta för ett fortsatt medlemskap i EU om det gjordes en folkomröstning i dag. De mest EU-positiva återfinns i gruppen 18–29 år, där 71 procent skulle rösta för att stanna i unionen. Det mest EU-negativa politiska partiet är Sverigedemokraterna, där 71 procent skulle rösta för ett utträde. Bland samtliga övriga partiers väljare skulle en majoritet rösta för att Sverige stannar kvar i EU.
En Sifoundersökning som Europaportalen står bakom visar på ett liknande resultat. Där fick 1 000 svenskar frågan om olika länder har vunnit på ett EU-medlemskap. 46 procent ansåg då att de flesta eller alla EU-länder har vunnit på ett medlemskap, medan endast elva procent ansåg att de flesta eller alla medlemsländer förlorat på att vara med i EU.
I och med Brexit har dock frågan om Svexit, ett svenskt utträde ur EU, åter aktualiserats. Bland annat ordnade Kommunistiska partiet i måndags manifestationer på olika platser i landet till stöd för en svensk folkomröstning om EU. Vänsterpartiet var ett av de partier som inför folkomröstningen 1994 stod på nej-sidan. I dag driver partiet dock inte frågan om en ny folkomröstning om Sveriges EU-medlemskap.
– Vi har inte tagit ställning till Brexit, eftersom det är en fråga för britterna att avgöra. Men vi anser att det är viktigt att EU nu sluter bra samarbetsavtal med Storbritannien i viktiga frågor, exempelvis miljöfrågor. Man ska också komma ihåg att Brexit inte måste vara något så dramatiskt. I medierna har rena domedagsrubriker målats upp, men då kan man tänka på att Norge, Island och Schweiz, som inte är med i EU, har EES-avtal eller bilaterala avtal som fungerar bra, säger Jens Holm, riksdagsledamot för Vänsterpartiet. Han var även ledamot i Europaparlamentet 2006–2009.
Jens Holm säger att Vänsterpartiet i dag fokuserar på att få igenom en rad krav för att göra EU mer progressivt och fördela mer av makten till EU-länderna.
– Vi arbetar bland annat för att alla arbetare ska ha samma lön och lika bra villkor. I dag kan till exempel byggnadsarbetare från ett EU-land ha hälften så hög lön som de övriga anställda på arbetsplatsen, och ingen trygghet alls. Jag tror att det är en orsak till Brexit, att många har sett hur stora klyftorna på arbetsmarknaden har blivit.
Andra krav som Vänsterpartiet driver är att enskilda EU-länder ska kunna ha en mer progressiv miljöpolitik än EU i stort, något som i dag förhindras av den fria konkurrensen inom EU och leder till att länder tvingas försämra sin miljöpolitik, samt att Sverige inte ska behöva vara en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik.
– Men om vi inte får gehör för våra krav i EU kan det bli aktuellt att driva frågan om en svensk folkomröstning, säger Jens Holm.

