Landets Fria

Norrköping kan få sin egen lokala valuta

I Norrköping har miljöpartisten Per Almgren motionerat i kommunfullmäktige om att man ska introducera lokala valutan nolva. Ärendet kommer sannolikt att tas upp på nästa fullmäktigemöte. Nolva är en förkortning av Norrköping lokala valuta.

Förslaget har fått stor uppmärksamhet lokalt och stödet för valutan växer, eller för att uttrycka det mer korrekt så sjunker åtminstone motståndet.

– En folkpartist skrev en negativ kommentar som jag svarade på och det kom ett antal insändare. I proportionerna blev så småningom 5 emot och 1 för. I början var de 7 emot och 1 för, förklarar Almgren.

Norrköpings arbetslöshetssiffror ligger på 13 procent. Det är över landets genomsnitt på strax över 8,4 procent. Enligt Per Almgren hjälper en lokal valuta att få igång den lokala ekonomin. Det minskar skuldsättning och ger även sysselsättning. Motionen går ut på att kommunen ska utreda vilka för- och nackdelar det finns med en lokal valuta och se huruvida en sådan bör implementeras.

Vad är det för tjänster och varor som man i första hand kommer att använda en Norrköpingsvaluta för, tror du?

– Förmodligen sådant som produceras lokalt inom kommunen. Vi har ju både landsbygd, småorter och en ganska stor centralort.

Har ni en plan för hur nolvan ska konstrueras? Backas den av någon typ av valutareserv?

– Det har jag inte funderat klart på ännu. I min motion föreslog jag att kommunen skulle utreda saken men det finns ju några olika sätt att göra det på. Lämpligt är ju att kontakta några av dem som redan har en viss erfarenhet.

Hur kommer implementeringen att fungera? Ska det finnas en växelkurs mellan den svenska kronan och nolvan?

– Ja, en växelkurs måste ju finnas, en del låser den, andra har den flytande. Teoretiskt bör den enligt min mening vara flytande.

Ser du några problem med att implementera en lokal valuta i Norrköping?

– Egentligen inte, men det måste ju förberedas väl och en hel del information måste spridas, även varför det är bra.

Så startades djingen

I området runt kvarteren Djingis Khan i Lund startades valutan ”djing” för drygt två år sedan. Det är en lokal valuta som använts av omställare på marknader och evenemang. Även ett mindre antal företag tar djing som betalning, till exempel Planet Blå, som säljer ekovaror.

Djingen har en valutareserv som baseras på honung, eftersom den är värdefull, hållbar och endast kan tillverkas under miljömässigt gynnsamma villkor.

Mats Lindqvist var en av eldsjälarna bakom djingen och konstruerade själva sedlarna.

Valutan består fysiskt av tvådelade sedlar, den ena delen är ett kvitto på utgiven sedel och emottagen honung. Mats skrev ut sedlarna med bläckstråleskrivare, stämplade med löpnummer, och klippte itu sedeln.

– Jag gjorde ett minimum av ”säkerhetsåtgärder” för att försvåra falskmynteri. Jag skrev under den på två ställen och klippet låg tvärs över ena signaturen så att sedeln kan ”passas ihop” med det avklippta kvittot. Dessutom satte jag en klisterlapp (fyrkantig vit ruta) på varje sedel och den andra signaturen skrevs över kanten på klisterlappen, vilket gör den svår att förfalska. Dessutom satte jag mitt tumavtryck på kanten av den klisterlappen. Vill man vara riktigt idiotsäker kan man sticka hål på tummen och göra sitt tumavtryck i eget blod – dna-märkt – men så långt gick inte jag. Sist plastade jag in sedeln med kartplast, förklarar han.

– Med ett elektroniskt betalsystem vore det enklare att till exempel introducera ”demurrage”, en negativ ränta, eller ”ägandeskatt” på pengar, något som bidrar till att hålla igång cirkulationen. Med ett elektroniskt betalsystem kan man också följa upp omsättningen och föra statistik över hur pengar omsätts i den lokala ekonomin, förklarar Lindqvist.

– Helst hade jag velat ha ett sådant betalsystem, men det visade sig bli mer arbete än vad jag hade möjlighet att lägga ned på detta.

Mats bästa tips för att starta en lokal valuta

1) Se till att ha ett starkt underlag.

– Det viktigaste av allt är att se till att det finns ett tillräckligt antal människor som vill delta och har något (ekonomiskt) utbyte av att handla med varandra. Det räcker inte att folk tycker att det är en kul eller bra idé, utan tillräckligt många måste kunna producera något som övriga i nätverket efterfrågar.

2) Ta reda på vad medlemmarna kan.

– Kanske en marknadsundersökning kan vara på sin plats för att ta reda på vad medlemmarna i närverket behöver och framför allt vad de kan bidra med?

3) Håll igång cirkulationen. Det räcker alltså inte att man byter till sig lokalvaluta mot vad nu valutan är uppbackad mot, och sedan köper något. Man måste sedan fortsätta att producera någon vara eller tjänst som efterfrågas, så att cirkulationen hålls igång. Bäst är det om lokala småföretagare involveras för att hålla valutan i gång. Är det för få medlemmar eller deltagare som producerar något, stannar cirkulationen av.

4) Om du bestämmer dig för att ha en valutareserv, se till att den håller sitt värde. Mats Lindqvist ser personligen till att honungsreserven underhålls för att inte tappa sitt värde. Alla som har besparingar i djing kan andas lugnt.

– Jag kan berätta att jag förnyat honungsreserven genom att ersätta gamla honungsburkar med nya. De gamla har jag själv ätit upp och jag kan intyga att de fortfarande håller utmärkt kvalitet, ett och ett halvt år senare, bekräftar han.

Fakta: 

LOKALA VALUTOR

Lokala valutor uppstod i modern tid under 1930-talets depression. De består av kreditsedlar, eller pengar som byts lokalt för varor och tjänster. I Sverige finns bland annat djingen i Lund och euronäs i Höganäs i Skåne. På senare år har de lokala valutorna fått ett uppsving. Transition towns i Storbritannien har lanserat idén och i Totnes, så väl som Brixton, Lewes och East Sussex har olika lokala “pounds” dykt upp. I Bristol tar flera hundra företag emot The Bristol pound, som bland annat pryds av graffittikonstnären Banksy.

I USA har den nya recessionen betytt mycket för de lokala valutorna, som i vissa fall växt sig stora. Man uppskattar att det i dag finns närmare ett hundratal olika lokala valutor i USA.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Omställningsrörelsen laddar för nytt år

Omställningsagendan för 2014 har politiskt inflytande, självförsörjning och inre omställning högt på agendan. Landets Fria Tidning har kontaktat omställare runt om i landet för att fråga vad de prioriterar nästa år.

Landets Fria

Nytt stöd för omställning

I helgen möttes omställare från hela landet i Ytterjärna för att bilda ett nytt omställningsnätverk.

Landets Fria

© 2024 Fria.Nu