Är du ute och går i en skog i Lappland är det betydligt större chans att du ser eller hör fåglar som grönfink, svarthätta eller blåmes i dag än vad det var för tretton år sedan. Arter som tidigare var ovanliga i norra Sverige men betydligt mer vardagliga längre söderut syns allt oftare i norr, enligt en artikel som nyligen publicerades i Journal of animal ecology.

En av författarna är Åke Lindström, professor i ekologi vid Lunds universitet. Han säger att det finns två mekanismer bakom resultaten. För det första håller många fåglar på att utöka sin utbredning norrut, som steglits och pilfink. För det andra håller en del arter på att bli vanligare även på platser där de tidigare varit ovanliga. Det gäller till exempel gök, grå flugsnappare och trana.

I områden med ett fåtal arter märks förändringen mest. I norra Sverige handlar det om ökningar på i snitt 10-30 procent. De nya arter som kommer in i landet fångas däremot inte upp i undersökningen.

Parallellt med den här utvecklingen håller vissa ovanligare arter på att trängas ut. Fåglar som lappmes, lappsparv och snösparv trivs i ett kallare klimat.

– Om klimatförändringarna fortsätter är risken framöver att vi kommer att förlora en del arter i norr, säger Åke Lindström.

Resultatet ser ut att bli en större likriktning när det gäller vilka fåglar som finns i olika delar av landet.

– De nya arterna är sällan ”spännande” för fågelskådare eller naturintresserade. Jag har varit i Ammarnäs i Lappland varje år sedan 30 år tillbaka och i dag slås jag av att det är blåmes och grönfink som jag hör.

Många faktorer ligger bakom utvecklingen, till exempel urbanisering och förändringar i jord- och skogsbruk. Men det tydligaste sambandet finns mellan högre artrikedom och högre vår- och sommartemperaturer. Och de beror troligen på klimatförändringar, enligt artikelförfattarna. Den största överraskningen är hur snabbt ökningen har skett.

– Vi är förvånade över att fåglarna svarar så snabbt på klimatförändringarna. När vi började trodde jag inte att vi skulle få en så tydlig signal.

I sig tycker Åke Lindström inte att förändringen är så dramatisk, men resultaten kan ha andra konsekvenser. Fåglar är den artgrupp bland djuren och växterna som forskarna har bäst koll på. Det är rimligt att tro att även andra organismer påverkas av klimatförändringarna på likartade sätt. Ett exempel är insekter som humlor och bin, som är viktiga pollinatorer inom lantbruk och fruktodling.

– Där kan små förändringar ha stor effekt. Det här indikerar att det pågår ganska snabba förändringar och det är något vi behöver hålla ett öga på. Om det fortsätter att förändras, ändrar det naturligtvis mångfalden i stort och då vet vi inte vad det får för effekter.