Landstingen har fått svara på en enkät med frågor om till exempel grön it, miljöcertifiering och minskning av koldioxidutsläpp. Rankningen bygger även på siffror ur databasen Kolada (landstings- och kommundatabasen). Och det är ganska stor skillnad mellan de olika landstingen. Stockholm har fått dubbelt så många poäng på enkätdelen som Västmanlands läns landsting, som ligger sist på den punkten, och hela 30 gånger så många poäng som Västerbotten när det gäller nyckeltalen. Det som förklarar Landstinget Västmanlands dåliga resultat i enkätdelen är bland annat avsaknaden av klimatmål, att man inte redovisar sitt klimatarbete och att man inte har någon strategi för att fasa ut särskilt farliga ämnen i varor.

Robert Winroth (MP) är landstingsråd i Västerbotten med ansvar för miljö och hållbar utveckling och han tycker inte att rankningen är riktigt rättvisande.

– Vi har höjt tempot avsevärt sedan 2011, så det här är lite retsamt när vi gör så mycket bra. Det kommer att se bättre ut i rankningen nästa år.

En del av förklaringen till Västerbottens dåliga resultat i rankningen är att mycket ligger i startgroparna, säger han. Det blir en satsning på ytterligare100 miljoner kronor kommande år på energieffektivisering i fastigheter. På gång är också en investering i regionalt producerad vindkraft och en destruktionsanläggning för lustgas och ambitionen är även att miljöcertifiera verksamheten.

– Vårt långsiktiga mål är att bli Sveriges klimatsmartaste landsting.

På några områden i enkäten tänker alla landstingen grönt. Det gäller till exempel krav på att kollektivtrafiken ska minska sina koldioxidsläpp samt miljökrav vid upphandlingar. De flesta jobbar också på att förebygga avfall, minska fossila bränslen och fasa ut farliga ämnen.

Sämre ser det ut när det gäller att följa upp miljökraven. Det gör bara 38 procent av landstingen. Bara hälften av landstingen har ställt högre krav än EU på energieffektivisering, det vill säga att de tänker minska energiförbrukningen med mer än 20 procent till år 2020. Och bara hälften av landstingen har en strategi för att anpassa sig till klimatförändringar – exempelvis översvämningar och värmeböljor.

– Katastrofplaner finns, men det är skillnad på flygplanskrascher och värmeböljor. Slår extremvärmen till i sommar hinner många dö i onödan innan landstingen identifierar situationen som en katastrof och återkallar anställda från deras semestrar, säger Mikael Salo, chefredaktör på Miljöaktuellt, i ett pressmeddelande.

Att tidningen valt att lyfta fram just landstingens miljöarbete beror på att de har en kvarts miljon anställda, ansvarar för kollektivtrafik och gör stora upphandlingar. Därmed är de viktiga miljöaktörer som uppmärksammas för lite, menar Miljöaktuellt. Man hoppas också att landstingen ska lära sig av varandra – till exempel kan de mest ambitiösa landstingen vara klimatneutrala inom ett decennium.

För information om hur undersökningen gjorts och alla resultat, se www.landstingsranking.se.