Det var under hösten 2012 som Uppsala kommun beslutade att GUC Uppsala skulle flyttas till Bolandgymnasiets lokaler. I samband med beslutet om den utökade verksamheten uppmärksammade kommunen att det på området finns markföroreningar som måste tas hänsyn till vid byggnationer, men att lokalerna ändå var ”lämpliga ur arbetsmiljösynpunkt”.

Vad det rörde sig om för markföroreningar och i vilken omfattning framgick dock inte och en oro väcktes bland lärarna på GUC.

Att det finns markföroreningar på området är sedan tidigare känt av kommunen. 1996 upprättades nämligen en miljöbedömningsrapport med anledning av Uppsala kommuns planerade utbyggnad av Bolandgymnasiet. Resultatet från markundersökningen visade då på halter av kreosot som överskred Naturvårdsverkets, NVV, preliminära riktvärden. Men då risken för vidare spridning bedömdes som liten genomfördes byggnationen som planerat och med hjälp av en så kallad tät platta kapslades de befintliga föroreningarna in och ett ventilationssystem byggdes in i marken för att kunna användas om behovet av att ”vädra ut” kreosoten skulle uppstå.

– Man måste i varje enskilt fall göra en bedömning av vad som är lämpliga och tillförlitliga och hälsomässigt motiverade åtgärder. Och vad som är ekonomiskt rimligt och tekniskt möjligt att genomföra, berättar Erika Skogsjö på NVV.

Erika Skogsjö förklarar att de riktvärden som tagits fram av Naturvårdsverket inte fungerar som lagligt bindande gränsvärden utan som riktlinjer för tillsynsmyndigheten, i det här fallet Uppsala kommun och KSU, att göra bedömningar utifrån.

– Men om man nu har för avsikt att bygga ut området så låter det som att man åtminstone borde ta ett helhetsgrepp för en bedömning av hela området och gå tillbaka och titta på vad man gjort tidigare och om det varit tillräckligt.

I och med GUC:s flytt till området har det nu blivit aktuellt med en sådan undersökning. Att provtagningar inte gjorts inne i Bolandgymnasiet efter att förhöjda halter av kreosot i marken upptäcktes 1996 är en fråga som varken KSU, miljökontoret eller länsstyrelsen i Uppsala län kan svara på.

– Man kan inte utgå ifrån att man har föroreningar, då skulle man behöva ta prover överallt. Om folk hade mått dåligt ja, då kanske man hade gjort någonting, säger Ebba Tiberg på Miljökontoret i Uppsala.

Och Ulla Klefbom, rektor på Bolandgymnasiet, upplever inte arbetsmiljön på skolan som något problem.

– Både vi som leder skolan och våra skyddsombud har bedömt att det här är en miljö som man kan vara i och undervisa i. Men vi ser att det är bra att man gör den här genomlysningen och vidtar de åtgärder som behövs, om de behövs, då är det ju jättebra för oss – för vår miljö, för våra elever.

Stefan Järdö som ansvarar för tillsynen av miljön på Bolandgymnasiet har inte heller fått några klagomål från skolan. Men att man inte regelbundet har tagit prover sedan kreosotföroreningarna upptäcktes är något han ställer sig frågande till.

– Jag vet inte varför man inte har tagit prover, om man har ansett att det inte är nödvändigt. Den här duken som kapslade in föroreningarna ska hålla väldigt länge. Men kanske skulle man ta ett prov vart femte eller tionde år och se om det fortfarande fungerar för man sätter inte på den här extra ventilationen om det inte behövs, och då måste man ju först veta om den behövs eller inte.

Men nu har alltså prover tagits och provsvar väntas under nästa vecka. Redan innan provtagningen genomfördes bedömde dock kommunen lokalerna som ”lämpliga ur arbetsmiljösynpunkt”. Hur en sådan bedömning kunde göras efter att markföroreningar konstaterats år 1996 och innan provtagning i Bolandgymnasiet hade gjorts, är inget som Christer Eklind på KSU kan svara på.

– Jag kan inte kommentera det, jag vet inte det. Det som blir intressant för oss på Boland nu är vad de här proverna ger, alltså har vi något spår av kreosot eller annat otyg i luften så kommer vi att ta ställning till hur vi hanterar det.

Den 15 februari hoppas KSU kunna informera skolan, verksamhetsutövaren, och eleverna om vad som hittats i undersökningen och vad som är nästa steg.