Solpanelerna bidrar i dag med 40 procent av Ola Perssons hushållsel. Med dagens elpris kommer investeringen knappt att ha gått jämnt upp om tjugofem år, enligt hans egna beräkningar. Men det mest troliga är att elpriset stiger och att det blir en vinstaffär, säger han.

– I vilket fall kommer jag att ha ett säkert elpris i åtminstone tjugofem år framåt.

Med investeringar av solcellerna, amorteringar, ränta och installation har han räknat ut att elen i hans egen solcellslösning kostar 1,42 kronor per kWh de närmsta 25 åren. När inte solenergin täcker hans energibehov köper han in el från Lunds energi för 1,40 kr/kWh.

– På sommaren har jag mer än vad jag behöver och på vintern knappt något alls.

Genom att han kan sälja sommarens överskott för 1 kr/kWh till Lunds energi jämnar det ut sig något över året. Om Sverige inför den så kallade nettodebiteringen (se artikeln bredvid) stiger värdet på den producerade överskottselen till samma värde som det som han köper in el för (1,40 kronor i dagsläget). Och då kommer det definitivt bli ekonomi i det, säger Ola Persson.

– Det har varit en del krångel med att få det att fungera med fakturor och räkningar från Lunds energi, fast nu ska det nog fungera bra. Jag har nog varit lite av en testpilot men det är jag gärna för att underlätta för andra.

Till våren kommer han hålla i en ABF-kurs i Eslöv för att hjälpa fler att komma igång med sina solcellsprojekt.

– Det är coolt att göra sin egen el. Det är enkelt och borde inte vara något som endast entusiaster håller på med, säger han.

– Vad jag vet kan man räkna antalet privatpersoner med solpaneler i Lund på fem fingrar.

Men så borde det inte behöva vara, säger han. De senaste åren har solcellspaneler sjunkit markant i pris och allt pekar mot att nettodebitering kommer införas även i Sverige.

– Egentligen är det konstigt, solceller borde inte väcka någon uppmärksamhet utan vara standard.

Så ska fler investera i solenergi

• Sedan 2009 finns ett statligt investeringsstöd till den som sätter upp solceller. Stödet riktar sig till både företag, offentliga organisationer och privatpersoner. Under perioden 2013 till 2016 har det avsatts 210 miljoner kronor. Stödnivån är maximalt 35 procent av investeringsstödet och taket på stödet är 1,5 miljoner kronor. Ansökningarna är många och det är endast ett fåtal som kan ta del av bidraget.

• Ett annat stimulansprojekt för att få fart på den förnybara energin är det så kallade elcertifikatet. Det innebär att den som producerar miljövänlig el har rätt att sälja ett certifikat per producerad MWh el. Systemet ger elproducenterna en extra intäkt som gör det lönsammare att investera i förnybar elproduktion.

• I juni ska den svenska utredningen om nettodebitering vara färdig. Genomförs reformen kommer privata solelsproducenter kunna kvitta sin överskottsel om sommaren mot el från energibolagen på vintern.

Källa: Energimyndigheten