Fria Tidningen

Sverige tappar fart i energiomställning

Både Tyskland och Danmark har satt ambitiösa klimatmål som gör att Sverige riskerar att halka efter i energiomställningen. Medan svenska politiker avvaktar siktar andra på 100 procent förnybar energi.

Tyskland maj 2013. Var du än befinner dig syns nu den tyska energiomställningen tydligt för en nyfiken besökare. På småhus runt om i landet är villataken täckta av solceller som bildar svarta lapptäcken på husens solsida. Experimenten med solenergi eller egen tillverkning av el sker över hela landet och har successivt flyttat makten över elproduktionen bort från storbolagen till enskilda hushåll.

Och kreativiteten är stor. I området kring den lilla byn Mühlhausen im Täle, som ligger inklämt mellan grönklädda berg i Schwabisk alperna i söder, experimenteras det friskt med vad solen kan användas till. Ladda eldriven tidtabellsupplysning på busshållplatser, försörja parkeringsautomater med el och driva elstängsel till inhägnaden av några getter i byn är bara några exempel på småskaliga projekt som tillsammans utgör grunden i ”die Energiewende” – den tyska energiomställningen.

För den pågår för fullt. Till år 2050 ska 80 procent av landets energiförbrukning vara förnybar där solenergi och vindkraft är de bärande delarna. Kärnkraften skall vara helt avvecklad till år 2022.

Europas industrination nummer ett går i bräschen när det gäller att ställa om till förnyelsebara energikällor och har i dag ett av världens mest ambitiösa energiomställningsmål. Och fler europeiska länder följer efter. Danmark röstade förra året igenom ett klimatmål på 100 procent förnybar energi till år 2050. Spanien storsatsar på vindkraft och i början av året gick vindkraften upp i topp som den teknik som producerade mest el i landet. Även Storbritannien satsar stort på energiområdet. Landet antog redan 2007 en koldioxidlag som innebär att det blir tvingande att sänka koldioxidutsläppen med 80 procent till år 2050.

För svensk del är klimatpolitiken sval. Vi saknar ett politiskt mål om 100 procent förnybar energi och ambitiösa mål kring koldioxidutsläpp ligger än så länge på förslagsnivå.

Flera internationella utredningar pekar på att Sverige tappar mark när det gäller klimatarbetet. I rapporten Climate change performance index, som görs av tyska organisationen German match och Europeiska klimatnätverket CAN, har Sverige halkat ner från en tidigare första plats till femte plats i Europa. ”Sverige är fortfarande det mest energieffektiva undersökta landet, men den senaste utvecklingen vad gäller utsläpp har inte varit så lovande som förut”, skriver rapportförfattarna. Efter att Sverige har minskat utsläppen stadigt sedan 2002 svänger kurvan 2010 och utsläppen stiger igen, enligt EU:s statistikmyndighet.

Danmark däremot får beröm för sina ambitiösa klimatmål. Succén består framför allt av den positiva utvecklingen vad gäller utsläpp och en väldigt god klimatpolicy. För Danmark startade den högre växeln i klimatarbetet i mars förra året när danska parlamentet, med bred majoritet, röstade igenom Europas tuffaste policy när det gäller klimatmål. Till år 2050 ska 100 procent av energin i landet komma från förnybara källor. Lösningen i Danmark stavas framför allt vindkraft och redan år 2020 ska hälften av energin komma därifrån. För att göra detta möjligt har danska regeringen avsatt 60 miljoner danska kronor som ska användas för att utveckla de nya energikällorna. Och parallellt med att arbetet mot målet tagit fart gör också klimatministeriet sitt för att påverka opinionen för vindkraften. I snitsiga broschyrer beskrivs vindkraften som ett modernt och framåtblickande inslag i den danska horisonten.

Sverige har egentligen ett bra utgångsläge för att vara ett föregångsland. I årtionden har Sverige varit bäst i klassen på miljöområdet och delvis handlar den nuvarande situationen om att andra länder helt enkelt har vaknat till. Våra relativt goda siffror vad gäller andelen hållbar energi beror till stor del på en långvarig ökad användning av biobränslen, framför allt i el- och värmeproduktion och i skogsindustrin. De senaste åren har också användningen av värmepumpar för att värma upp hus ökat och bidragit till Sveriges goda utgångsläge. Men trots jämförelsevis starka siffror tappar Sverige fart när andra länder drar upp tempot.

Miljörörelsen har länge efterfrågat en plan för hur den svenska övergången till 100 procent förnybar energi ska se ut, men än så länge ger varken näringsministern eller energiministern raka svar på när en sådan utredning kommer till stånd.

I väntan på detta tas initiativ från enskilda myndigheter och organisationer.

Energimyndigheten kickade i februari igång en sådan utredning på eget bevåg. Men när den blir klar är osäkert.

– Regeringens utredningsuppdrag går före våra egna utredningar. Vi kan inte säga något om tidsplan än. Vi är i fasen av planering och avgränsning, säger Caroline Hellberg, enhetschef på Energimyndigheten.

Greenpeace släppte en rapport 2011 som innehöll flera exempel på hur Sverige skulle kunna ställa om till ett energisystem baserat på förnybara energikällor. Tanken var att rapporten skulle fungera som inspiration till politiker och makthavare.

”Som land har Sverige ovanligt goda förutsättningar för förnybar energi, och potentialen för omfattande, kostnadseffektiva energieffektiviseringar är stor. Det som krävs är politisk vilja och en satsning på ny, avancerad energiteknik”, skrev rapportförfattarna då.

I december förra året presenterade Naturvårdsverket ett underlag till en så kallad Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050. Den ligger nu hos Miljödepartementet för beredning och kan möjligtvis framöver resultera i bindande mål. I den presenteras förslag till ett Sverige utan nettoutsläpp 2050, men fortfarande inget förslag på koldioxidutsläppsnivåer på noll, eller nära noll. Miljörörelsen var snabb med att kritisera underlaget. I en debattartikel i Svenska Dagbladet sista april i år skriver Naturskyddsföreningen, WWF och Greenpeace: ”…istället för en ambitiös strategi för att nå nollutsläpp och 100 procent förnybar energi bygger Naturvårdsverkets färdplansunderlag på siffertrixande. Målet om nollutsläpp motsvarar i själva verket bara en minskning från dagens 58 till cirka 25 miljoner ton koldioxid år 2050. Resten ska Sverige bland annat ’kompensera’ genom att köpa utsläppsrätter. Det rimmar illa med vårt ansvar att gå före och tar inte hänsyn till att utsläppen måste minska globalt.”

Max Åhman, forskare i miljö och hållbara energisystem vid Lunds tekniska högskola, håller med om att Sverige tappat fart i klimatarbetet.

– Det är en konsekvens av en politik som är inriktad på kostnadseffektivitet istället för att se till att vi ligger främst i de här frågorna. Till stor del handlar det om att andra länder kommer ikapp, vi ligger fortfarande bra till när det exempelvis handlar om energieffektivisering, säger han.

Isadora Wronski, som arbetar med energi- och klimatfrågor på Greenpeace, tycker att de svenska klimatmålen är alldeles för lågt satta och tar som exempel det svenska målet om 50 procent hållbar energi till år 2020.

– Vi har redan i dag nått målet och nästa kontrollstation är inte förrän 2015. Det behövs politiska krafttag. Hela Europa ställer om, vi har inget val om vi vill rädda klimatet, säger hon.

Fakta: 

Förnybar energi…
...är energi som kommer från icke-fossila källor. Det är bland annat energi från vind, sol, vattenkraft och biobränsle.

EU:s övergripande klimatmål
För klimat och energi gäller 20/20/20-målen för EU-länderna. De innebär att EU ska uppnå 20% förnybar energi, 20% mindre utsläpp av växthusgaser och 20% energieffektivisering fram till år till 2020.

EU:s Förnybartdirektiv
Förnybartdirektivets övergripande syfte är att upprätta en gemensam ram inom EU för främjande av energi från förnybara energikällor, till exempel vind och vatten. Direktivet anger bindande nationella mål. Ländernas andelar varierar mellan 10 procent (Malta) och 49 procent (Sverige). För transportsektorn är målet detsamma för alla länder, 10 procent förnybar energi år 2020.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Vindkraftsbolagen flyr från Skåne

Förnybar energi

Att utveckla den egna energiproduktionen är en viktig del i att nå Skånes klimatmål. Men Skånes Fria Tidnings granskning visar att vindkraftsbolagen börjat vända regionen ryggen. "Det blir svårare att uppnå målen för utbyggnaden av förnybar energi", säger Göran Fagerström på länsstyrelsen i Skåne.

Skånes Fria

Fukushima ersätter kärnkraft med vindkraft

Förnybar energi

I kölvattnet av kärnkraftsolyckan och tsunamin 2011 har Japan beslutat att bygga världens största havsbaserade vindkraftspark 1,6 mil utanför Fukushimas kust.

Skånes Fria

Katamaran drivs med sol och vind

Förnybar energi

Studenter vid International school of design i Köln har tagit fram en ny katamaran som kan drivas framåt av antingen sol- eller vindenergi.

Skånes Fria

© 2025 Fria.Nu