I början av det nya året tillkännagav den honduranska regeringen att man för andra gången tänker presentera ett lagförslag som gör de så kallade modellstäderna möjliga, och med majoritet i parlamentet är det troligt att det går igenom.

Det var 2010 som Paul Romer, nyliberal ideolog, tidigare ekonomiprofessor och IT-entreprenör, höll ett föredrag i Guatemala om så kallade carta-städer eller modellstäder, som med rätt att skapa sina egna lagar och myndigheter skulle kunna fungera som en form av sociala och ekonomiska experimentverkstäder, företrädesevis för marknadsliberala samhällsteorier. Först att nappa på idén var Honduras president Porfirio Lobo, som utsågs i ett omstritt val efter att företrädaren Manuel Zelaya avsatts i en militärkupp i juni 2009.

Den första modellstadslagen klubbades redan 2011, kontrakt skrevs under med investmentbolaget MKG och bygget av grundläggande infrastruktur var tänkt att påbörjas under slutet av 2012. Men under tiden hade hade ett kraftigt motstånd mot projektet vuxit fram.

Bönderna i Bajo Aguan-dalen har varit en av de stridbaraste grupperna i Honduras under de senaste åren, trots att tiotals av deras aktivister har dödats av paramilitärer och lejda mördare. De ledde en juridisk och politisk kampanj mot modellstadslagen under ledning av den kände jordrättsadvokaten Antonio Trejo – som mördades i augusti, dagen efter att han debatterat med anhängare till projektet på nationell TV.

I svallvågorna efter det uppmärksammade mordet på Trejo förklarade Högsta domstolen lagen om modellstäder som okonstitutionell eftersom den stred mot ”principen om nationell suveräntitet”. Men under de följande månaderna sparkade parlamentet samtliga domare i Högsta domstolen – utom Oscar Chincilla, den ende som röstat emot domslutet. När en lätt modifierad lag antas någon gång inom den närmaste framtiden väntas den därför passera den rättsliga prövningen utan problem.

Även inom delar av det honduranska etablissemanget väcker planerna dock skepsis. Den största dagstidningen El Heraldo avslöjade till exempel i september att MKG, som presenterats som en tung internationell investerare, i själva verket inte kunde visa på några tidigare genomförda projekt. Företagets enkla hemsida hade satts ihop efter att tidningen inlett sina förfrågningar och dess VD Michael Strong har ingen tidigare erfarenhet inom bygg- och utvecklingsprojekt, utan kommer från den nyliberala tankesmedjan Flow.

Enligt det nu skrotade avtalet med MKG skulle Honduras bara behålla makten över de utsålda territorierna i ”utrikespolitiska och militära frågor”, för utfärdandet av identitetshandlingar, och i händelse av naturkatastrofer. De lagar Strong tänkt sig att införa skulle präglas av ”klara regler och ett starkt skydd för äganderätten”.

Men även bortsett från det fortsatta motståndet mot projektet finns tvivel om hur realistiskt det är, med tanke på att MKG hittills bara förbundit sig att investera 15 miljoner dollar. Det, påpekar El Heraldo, räcker inte till mycket mer än ett medelstort hotell – långt ifrån till den grundläggande infrastrukturen för en hel stad. Det återstår alltså att se om några ”modellstäder” faktiskt kommer att byggas i Honduras, eller om det kommer förbli en ultraliberal dröm.