– Minst dubbelt så många skulle ha nytta av att kunna punktskrift och vi anser att alla som har behov ska få möjlighet att lära sig, säger Håkan Thomsson, förbundsordförande för Synskadades riksförbund.

Det var i samband med Internationella punktskriftsdagen tidigare i veckan som förbundet lyfte fram sina krav. Bland annat handlar det om att rätten till punktskrift skrivs in i skollagen så att fler barn och unga med synnedsättning kan att lära sig den.

– Många barn och unga får inte möjlighet att lära sig punktskrift, men den fyller en väldigt viktig funktion och har förutsättning  att kunna användas mer, säger Håkan Thomsson.

I dag är runt 50 procent av alla synskadade i arbetsför ålder arbetslösa och en viktigt delförklaring till det är just att många inte fått lära sig punktskrift. Det är i första hand landstingen som har till uppgift att ge personer som drabbas av en synskada rehabilitering, men hur rehabliteringen ser ut varierar över landet. Därför efterlyser förbundet också ett nationellt rehabliteringscentrum, där alla som har behov ska erbjudas möjligheten att lära sig punktskrift professionellt.

– Vi tror att rehabliteringen skulle bli både bättre och mer jämlik om man samlade alla resurser inom ett nationellt resurscentrum. Det skulle också göra det enklare för synskadade att få jobb, säger Håkan Thomsson. 

Sedan i juni 2011 har regeringen arbetat för att kartlägga vilka åtgärder som behövs för att få fler personer med funktionsnedsättning i arbete. Rikdagsledamoten Christina Husmark Pehrsson (M) är regeringens utredare i frågan som i mitten av januari ska presentera förslagen.

– Jag kan inte gå in i detalj på vilka åtgärder som jag kommer att föreslå. Men det handlar bland annat om att arbeta med attitydförändringar på arbetsplatser och en hel del satsningar på utbildning för yngre personer, säger hon.

Det finns förslag om ett nationellt rehabliteringscentrum, är det något som finns med i utredningen?

– Det är inte en fråga som vi har fått i uppgift att titta på. Men jag tror att förslaget har nått socialdepartementet och att regeringen är medveten om det. 

Den 15 januari kommer utredningen att presenteras och då hoppas Håkan Thomsson att punktskrift är något som prioriteras.

– Punktskriften  innebär inte bara bättre möjligheter till arbete utan också en mer meningsfull fritid för många människor, säger han.