Debatt


Tove Liljeholm
Fria Tidningen

Inför feministiskt självförsvar i skolan

Över hälften av alla tjejer som fyllt 15 år har utsatts för trakasserier, hot eller våld av en man, skriver Tove Liljeholm, vice ordförande för Ung Vänster. Hon vill se mer resurser till kvinno- och tjejjourerna, obligatorisk utbildning i frågor som rör sexualiserat våld inom vård och rättsväsende och feministiskt självförsvar i skolan.

Mäns våld mot kvinnor är ett av vår tids största samhällsproblem och rädslan för att utsättas för ett övergrepp finns ständigt närvarande i många tjejers och kvinnors liv. Det kan handla om att ta om att ta omvägar från bussen, undvika mörka parker och gångtunnlar och att man inte vågar gå ut på kvällen om man inte vet att man kan få sällskap på vägen hem. Men det kan också handla om att man väljer omvägar i skolkorridorerna för att slippa grabbgänget eller att inte ta en konflikt med pojkvännen när man är ensamma hemma. Många tänker kanske inte ens på det som en rädsla eftersom det är en så naturlig del av vardagen.

Under jul och nyår ökar våldet, precis som vid andra högtider och ledigheter. För många kvinnor är mellandagarna den värsta tiden på året. För vi vet att även om vi varnas för att gå ensamma ute när det är mörkt så är den vanligaste förövaren någon man känner sedan tidigare. Det kan vara en pojkvän, en pappa, eller kanske den före detta äkta maken. Våldet finns i högsta grad närvarande i många människors vardag.

Över hälften av alla tjejer som fyllt 15 år har utsatts för trakasserier, hot eller våld av en man. Var tionde tjej på gymnasiet har blivit övertalad eller tvingad till sex mot sin vilja. Samtidigt väljer många att aldrig gå vidare med det eftersom skulden på ett närmast magiskt vis nästan alltid hamnar på tjejen. Den som anmäler ett övergrepp möts inte sällan av misstro, och har tur om anmälan leder till åtal. Att tjejen druckit, vem hon legat med förut och hur hon betett sig tidigare under kvällen tas upp i utredningen. Med den vetskapen är det inte konstigt att tjejer inte anmäler övergrepp. Avsaknaden av ansvar från samhället är smärtsamt uppenbar.

Istället tipsas vi om att inte hångla med fel kille och att inte ha en för kort kjol. Men kvinnor är redan världsmästare i att ta ansvar. Vi tar huvudansvaret för hushållsarbetet, går ner på deltid, är oroliga för vårt utseende och har ständig viktångest. Sanningen är den att vi omöjligt kan ta ansvar för de män som begår övergrepp, vare sig det är en främling, kollegan eller pojkvännen. Lösningen på mäns våld mot kvinnor kan inte vara att tjejer ska vara mer försiktiga, det måste vara att män slutar våldta.

Blir du utsatt för ett övergrepp har du din fulla rätt att försvara dig. Men många tjejer och kvinnor har inte kunskap om sina rättigheter och vet än mindre hur man gör. Ett verktyg för att hantera den vardagsrädsla och det våld vi möter är att börja prata om det. Feministiskt självförsvar handlar om att utbyta erfarenheter och lära sig strategier för komma ur det sexualiserade våldet. Vetskapen om att man är värd att försvara, och att man kan göra det med våld om man måste, stärker självförtroendet. I extrema situationer, som vid ett övergrepp, kan den enda lösningen vara att använda sig av slag och sparkar för att ta sig därifrån. Feministiskt självförsvar handlar om att sätta värde på sig själv och om att lägga skulden där den hör hemma.

Det sexualiserade våldet får inte förpassas till att vara tjejers individuella skuld. Ung Vänster kräver mer resurser till kvinno- och tjejjourerna, obligatorisk utbildning i frågor som rör sexualiserat våld inom vård och rättsväsende och feministiskt självförsvar i skolan. Det handlar om rätten till sina egna gränser och till sin egen kropp. Den rätten kan inte kompromissas bort.

Fakta: 

Tove Liljeholm är vice ordförande i Ung Vänster och instruktör i feministiskt självförsvar.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Fria.Nu