Avdelning 243 och avdelning 361, med sammanlagt 20 platser, håller stängt till och med den 6 januari. Utöver det stänger sju mottagningar ett par dagar var. Det visar GFT:s undersökning. Avdelning 361 vänder sig bland annat till personer med självskadebeteende, för vilka julen kan vara en svår period, enligt Hannah Parnén, styrelseledamot i Shedo, en organisation för personer med självskadebeteende och ätstörningar.

– Det är mycket mat, sociala situationer och alkohol inblandat. Det är sorgligt när avdelningar stängs och det slår alltid mot patienterna. Det är både otryggt för dem som står utan vårdkontakt och för dem som är inlagda och blir omplacerade.

Även nätverket Nationell samverkan för psykisk hälsa i Göteborg, NSPHiG, är kritiska till att avdelningar stänger samtidigt som många hör av sig till nätverket gällande att nystartade Kontaktpunkt Psykiatri, dit man ringer gällande psykiatrisk vård, inte fungerar som önskat.

– En patient skrev till mig att ”om jag vore självmordsbenägen, tror de att jag skulle vänta i 29 minuter då, för det är vad jag har gjort nu”. Innan den nya strukturen för Kontaktpunkt Psykiatri fungerar ska man vara försiktig med att stänga ner avdelningar. Det kan finnas personer som man inte har koll på som behöver vård, säger Sonny Wåhlstedt, ordförande för NSPHiG.

Genom att stänga avdelningarna sparar SU in hundra tusentals kronor. Att hålla avdelning 361 öppen som vanligt skulle kosta mellan 300 000–375 000 kronor och att hålla avdelning 243 öppen skulle kosta ungefär 192 000–233 000 kronor.

– Det finns resursmässiga aspekter, våra medarbetare behöver få ut sin semester och sin ledighet, och det sker främst på sommaren och vid storhelger, säger Tobias Nordin, verksamhetschef och chefsöverläkare för Psykiatri Affektiva I, dit avdelning 361 hör.

Men den främsta orsaken till att avdelningarna stänger, enligt Tobias Nordin, är att beläggningsgraden har varit lägre under jul- och nyår och att antalet sökande till psykakuten brukar vara lägre runt jul- och nyårsafton. Statistiken visar få sökande under julafton och juldagen, medan det brukar bli högre tryck på annandagen.

– Det grundläggande skälet är att vi erfarenhetsmässigt har sett att behovet av våra tjänster inte är så stort över jul och nyår, säger han.

Men det är ingen anledning att stänga, anser Hannah Parnén.

– Att färre söker vård har hörts sägas tidigare. Det säger de även på sommaren. Det kan vara så att färre söker för att patienterna förmodar att det är stängt. Jag förstår att personalen vill vara ledig, men på något sätt borde man kunna lösa det för att hålla öppet, säger Hannah Parnén.

Enligt Sonny Wåhlstedt kan psykisk ohälsa öka under storhelger.

– Ensamhet och utanförskap blir påtagligt under större helger, de ensamma känner sig ännu mer ensamma och mår därmed sämre. Det är en tid när relationer ställs på sin spets, och det dricks mycket. Många som redan dricker för mycket dricker mer när de är lediga, säger Sonny Wåhlstedt.

Bilden bekräftas av Gergö Hadlaczky, forskare vid Nationella centret för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, NASP, Karolinska institutet.

– Det man har sett i Sverige är en ökning av självmord, särskilt bland unga och ofta dagarna efter storhelger, som till exempel nyårsdagen, men även midsommardagen och annandag jul. Orsaken kan vara ökad alkoholkonsumtion under dessa perioder, men det kan även bero på att omständigheterna som ofta råder under dessa helgdagar kan leda till familjekonflikter eller en mer påtaglig ensamhet, säger Gergö Hadlaczky.

Antalet platser som hålls stängda över jul- och nyår är dock färre än 2011. Då stängde 29 platser på tre avdelningar. Men 17 vårdplatser togs bort vid förra årsskiftet, vilket gör att det totalt finns färre platser nu.