Hans Niklasson är lärare på Rosendalsgymnasiet i Uppsala. Som lärare har han inte upplevt några problem med systemet, men som förälder är han mer kritisk.

– Det fanns inte på kartan att jag skulle ansluta mig om det varit aktuellt när min dotter gick i gymnasiet, jag vill inte ha den kontrollen över mina barn, säger han.

Han anser att det kan finnas en viss poäng med sms-rapporteringen vid problematiska situationer, men för normalfungerande elever som skolkar någon gång ibland behövs det inte. Istället blir det en extra övervakningsgrej och det finns redan idag för mycket övervakning och kontroll i samhället. För elever på gymnasiet kan det dessutom vara viktigt att få ta eget ansvar.

– Det är en del av utvecklingen att få göra egna val. Med sådana här system kanske man aldrig får en chans att göra dåliga val och lära sig av konsekvenserna, säger han.

Axel Larsson som är elev i årskurs 2 på Rosendalsgymnasiet är inne på samma spår.

– Om jag ska skolka så gör jag det ändå, även om min mamma får ett sms. Jag är väl vuxen att ta hand om det själv, det är ju ändå mina betyg som påverkas, säger han.

Han, Erika Ströberg och Linnéa Lindgren som också går i årskurs 2 på Rosendalsgymnasiet anser alla att det kan vara motiverat ibland, men för egen del tycker de inte att det behövs.

– Det är väl en bra idé. Jag berättar ändå sådant för min mamma, men om man inte gör det så är det väl bra, säger Linnea Lindgren.

– För vissa elever kan det vara bra, de behöver en mamma som tar hand om dem, säger Axel Larsson och tillägger att en del familjer har jättedålig koll på vad barnen gör.

Framför allt tycker Axel Larsson och Erika Ströberg att det kan finnas ett behov på högstadiet. Där är eleverna yngre och står därför också närmare föräldrarna.

– I högstadiet är man mer omogen och då är behovet av kontroll större, säger Erika Ströberg.

– I högstadiet skolkade man mer och dummare, då kan det vara en bra grej. Nu kanske man missar en lektion för att plugga till ett prov i ett annat ämne, säger Axel Larsson.

Olle Bergh, rektor för Rosendalsgymnasiet, kan se en spänning mellan skyldigheten att rapportera frånvaro å ena sidan och uppdraget att göra eleverna mer självständiga å andra sidan.

– Det här är ju alltid en balans när man jobbar med elever som är nästan vuxna, säger han.

När eleverna fyller 18 slutar det också att gå hem sms till föräldrarna eftersom de då är myndiga och inte längre står under vårdnadshavarens kontroll.

Idag används frånvarorapportering per sms på alla kommunala gymnasieskolor i Uppsala, och även på vissa grundskolor. Föräldrarna har också möjlighet att komma överens med skolan om andra sätt att rapportera frånvaron på. Hur många föräldrar som har använt sig av den möjligheten är svårt att svara på.

– Det här är ett sätt att överhuvudtaget kunna uppfylla kravet att rapportera ogiltig frånvaro till vårdnadshavaren på ett praktiskt sätt. Det går inte att lärarna ska sitta och ringa föräldrar för all frånvaro som är under en skoldag, då skulle de inte hinna göra något annat. Det måste automatiseras på något sätt, säger Michael Fréneus, tjänsteman vid Uppsala kommun med ansvar för verksamhetsfrågor inom gymnasiet.

Ingen av dem som Uppsala Fria tidning pratat med upplever att sms-rapporteringen har påverkat frånvaron bland eleverna.

– Vi har aldrig haft problem med frånvaro så det har inte riktigt varit någon skillnad, säger Olle Bergh, men påpekar också att det kan variera mellan olika skolor.

Det har inte heller varit några stora reaktioner från föräldrarna, förutom vid tillfällen då läraren registrerar frånvaro på fel rad och fel föräldrar blir informerade.

– Då går det ju direkt hem till föräldrarna. I det gamla systemet hade man kanske hunnit upptäcka felregistreringen, säger Olle Bergh.

När systemet var nytt hände det också att Hans Niklasson blev uppring av föräldrar som ville förklara varför deras barn inte kommit till en viss lektion.

– Nu har de väl lärt sig att det inte är hela världen om det registreras frånvaro, säger han.