Morran – en folkstygg hund med karaktär | Fria.Nu
Göteborgs Fria

Morran – en folkstygg hund med karaktär

Morran var en del i illustratören och konstnären Camilla Engmans liv. En hund. Ganska folkstygg. Med en egen blogg. När Morran dog hyllades hon av bloggläsare som bidrog med illustrationer som nu blivit till en bok. Allt överskott vid försäljningen går till World Society for Protection of Animals.

Man kan tro att det här ska handla om Camilla Engman, illustratör, konstnär med flera nationella och internationella utställningar i bagaget, men den handlar om Morran, en dansk-svensk gårdshund med ett säreget humör och en alldeles egen personlighet.

Morran har i över tio års tid varit central i Camilla Engmans blogg.

– Jag började blogga tidigt och har bloggat nästan varje dag utom på helgen, berättar Camilla. Jag bloggar om min vardag, mycket om Morran, om vad jag gjort, det kreativa jag har skapat den dagen. Bloggen blev ett sätt att nå ut och att sälja alstren och den följs av folk runt om i hela världen, många av dem är själva konstnärer och hantverkare som lever på att göra saker som de säljer på nätet.

Alla som följer bloggen har fått en alldeles egen relation till Morran och när bloggen bara har handlat om det Camilla skapar så har hon genast fått kommentarer där man har frågat efter Morran och velat att hon ska lägga ut en bild.

Men så blev Morran sjuk. Det var cancer. Hon opererades och det gick bra, men så kom cancern tillbaka och spred sig till lungorna. Camilla fick veta att Morran hade mellan sex månader till högst ett år kvar att leva. Inlägget på bloggen om Morrans sjukdom fick mängder av kommentarer. Från alla jordens hörn. Ganska snabbt började det komma presenter och illustrationer till Morran och Camilla. Väldigt många ville ge sin bild av Morran och Camilla la upp bilderna på en egen blogg: Studio Morran.

Gör en bok, föreslog någon och ja, varför inte? Först räknade Camilla Engman med att en bok med 80 illustrationer skulle fungera, hon utsåg en jury som skulle välja vilka av dem som skulle komma med i boken. Men det var så många bilder och alla var så bra och det var alldeles för svårt att välja. Det blev en större bok med totalt 236 illustrationer.

Morran blev snabbt sämre, hon fick bara tre månader. Strax efter Morrans död så sammanställde Camilla boken och i december förra året så gick den att köpa.

– Det hjälper faktiskt, skriver Camilla på bloggen, era kommentarer får mig att känna mig mindre ensam i min sorg. Och bilderna på Morran fortsatte att strömma in även efter det att boken var klar.

– Jag bloggar inte lika mycket längre, Morran var ju med på bild istället för mig, säger Camilla, och jag ansträngde mig verkligen för att fotografera henne som hon verkligen var. Och nu är det ingen som är med på bild längre, inte ens Morran.

– Alla illustrationer på Morran ligger på nätet, men vill man ha boken så går det att beställa den via en print-on-demand tjänst. Med ett tillägg på 25 kronor går till WSPA Sverige, World Society for Protection of Animals, de har fått in över 7 000 kronor berättar Camilla Engman.

Morran är inte kvar men det kreativa arbetet fortsätter.

– Jag har just avslutat en period med barnboksillustrationer, och så målar jag, säger Camilla. Måleriet har alltid funnits med men mer vid sidan av. Jag stänger av den medvetna delen av hjärnan och målar på utan att tänka på vad jag gör. Sen är det som att titta på stjärnorna. Tittar man rakt på dem så ser man dem inte ibland, man får titta på sidan. Så är det med måleriet.

Kanske kikar också Morran in från sidan, någonstans ifrån.

– Hon var ju ganska folkskygg och inte så trevlig mot människor, men alla gillade henne ändå. Hon fick bara vara precis som hon var. Ganska befriande.

Fakta: 

Camilla Engman

Yrke: Konstnär och illustratör

Aktuell: Med boken The Morran Book Project, och med en konstutställning på Galleri 1.

ANNONS
ANNONS

Rekommenderade artiklar

Krönika: Tecken i tiden, november i Malmö

Tiggaren utanför Konsum på Södra Förstadsgatan håller upp en bit kartong med texten: ”Hjälp. Jag är hungrig”. Han sitter på knä. Bössan är tom. På knä. Det är en bra bit in i november, jag skänker sjutton kronor trots att jag kan mer.

Skånes Fria

Rapport från Södermalms hemtjänst

Efter fotostudier i Mexiko tog han jobb inom hemtjänsten på Södermalm och blev kvar där i sex år. För att förmedla en del av allt han fick ta del av började Johan Sundgren ta med sig kameran till jobbet och dokumentera sitt arbete.

– Jag ville berätta en historia om människor som annars inte har en så framträdande roll i samhället, säger Johan Sundgren.

Stockholms Fria

”Det är inte svårt att göra en jämställd festival”

Samarbete, öppenhet och engagemang kännetecknar nymusikfestivalen Sound of Stockholm som avslutas i dag på Kulturhuset. Bakom arrangemanget står utövarna själva – ett antal föreningar i Stockholm som ägnar sig åt samtida musik av olika slag. I veckan tilldelades festivalen Guldkvasten för sitt jämställda program.

Stockholms Fria

Serievärlden äntligen i färg

Barbariska män, slavar, tjänare och könlösa kvinnor. Den amerikanska professorn Bill Foster har gjort det till sitt livsverk att samla och presentera exempel på serievärldens bilder av svarta förr och nu. Precis som med Förintelsen är det viktigt att historien inte glöms bort, menar han, även om mångfalden i serierna i dag är större än någonsin.

Skånes Fria

Vykort från Ramallah

Vapenvilan är här och Gazas invånare får förhoppningsvis sova ostört i fortsättningen. Men minnena från Israels anfallskrig försvinner inte över en god natts sömn. Journalisten Marco Espvall berättar i brevform om sin vardag i Ramallah, om hur kriget hela tiden tränger sig in i vardagen och hur religionen riskerar att förgifta enigheten.

Fria Tidningen

© 2022 Fria.Nu