Fria Tidningen

Storpolitik på 365 km2

Gazaremsan är inte större än Kungälvs kommun men rymmer hela Mellanösterns motsättningar. De gångna dagarnas krig kan ses som ett blodigt test av ländernas positioner, skriver Daniel Silberstein i en kommentar.

KOMMENTAR När Israels veckolånga bombardemang av Gazaremsan nu slutat i en vapenvila kan det vara läge att påminna om att konflikten aldrig handlat enbart om två folk. Med sitt geografiska läge har området länge varit en spelplan för geopolitiska intressen, där komplicerade allianser och motsättningar just nu är föremål för omprövning. Hur cyniskt det än låter kan de senaste dagarnas krig därför beskrivas som ett blodigt test av ländernas positioner.

Några veckor efter USA:s presidentval fick ledarskikten i Israel och Hamas en möjlighet att testa supermaktens politik för de närmaste fyra åren. Att Israels premiärminister Netanyahu hade hoppats att Mitt Romney skulle inta Vita Huset är knappast en hemlighet. Romney uttalade flera gånger ett ensidigt stöd gentemot Israel under sin kampanj och gick så långt som till att uttryckligen erkänna Jerusalem som Israels huvudstad – ett sällsynt uttalande i en infekterad fråga. Men även om relationen mellan Obama och Netanyahu varit frostig så har de senaste dagarna visat att Israels särställning i den amerikanska utrikespolitiken är ohotad. USA:s ambassadör i FN fördömde Hamas raketattacker, försvarade Israels rätt till självförsvar och manade till återhållsamhet – helt i linje med USA:s tidigare politik.

Inbördeskriget i Syrien har gjort landets position osäker. Hur mycket inflytande kan den hårt pressade Assadregimen behålla i Gaza och Libanon, och hur mycket stöd kan ges? Uttalanden från Syrien och Iran antyder att den tidigare politiken ligger fast, men det är tveksamt hur mycket de kan påverka samtidigt som de brottas med väpnade uppror respektive hårda sanktioner. Då Hamas försökt distansera sig från Assadregimen har frågor också uppstått om hur nära Hamas verkligen står Iran i dagens läge.

Det största frågetecknet har dock varit hur Egypten skulle reagera. Innan Mubarakregimen föll fanns det en önskan både på den israeliska och den egyptiska sidan att behålla ett ”status quo” på Gazaremsan – i Egyptens fall motiverat med rädsla för infiltrationer från Gazaremsan in på den oroliga Sinaihalvön. Men Mubarakregimens politik var djupt impopulär och det senaste året har det funnits en osäkerhet kring hur det styrande Frihets- och Rättvisepartiet skulle hantera en konflikt i området. Det tidigare inofficiella samarbetet med Israel har hittills inte rivits upp, men den nya regeringen visade en förändrad attityd när man i protest mot bombningarna av Gaza kallade hem sin ambassadör från Israel.

Samtidigt som den egyptiska regeringen knappast vill se sig tvingad till en ändrad utrikespolitik kan det visa sig politiskt omöjligt att fortsätta på samma väg som Mubarak. Den senaste krisen i Gaza kan därmed ha påskyndat en omsvängning som på sikt ändå måste ske. Samtidigt är det en svår balansgång för Egypten, vars ledare granskas minutiöst både av det egna folket och av omvärlden. Ett svagt stöd till Palestina kommer inte uppskattas av de egna väljarna, samtidigt som ett för starkt stöd för Palestina riskerar att ge kritiker på den internationella arenan ammunition. Denna balansgång är extra delikat då USA nyligen bollat över frågan om fredsförhandlingar till Egypten och Turkiet.

Om det är något som regionens aktörer värdesätter mer än något annat är det förutsägbarhet. Där de senaste årens revolter och krig skapat ovälkommen osäkerhet kan kriget i Gaza – när dammet väl har lagt sig – ha tvingat fram klargöranden. Men i så fall till ett högt mänskligt pris.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Bostadssituationen akut i Gaza

Israel–Palestina

Kriget i Gaza har förvärrat bostadskrisen. Redan innan attackerna saknades 70 000 bostäder.

Fria Tidningen

Palestinsk ”utpost” revs

Ett palestinskt protestläger i östra Jerusalem revs på torsdagen av israeliska säkerhetsstyrkor, efter beslut i högsta domstolen.

Fria Tidningen

Diplomatisk protest mot bosättningar

Storbritannien och Frankrike överväger att kalla hem sina ambassadörer från Israel i protest mot nya bosättningar i ockuperade östra Jerusalem, enligt en rapport i tidningen Haaretz.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu