Universitetets planer på en ny administrationsbyggnad har mött på hårt motstånd. För en arkitekt som ser stadens dynamik och utveckling som den viktigaste frågan i värderingen av nya projekt är stora delar av kritiken svår att förstå.

Kritiken mot projektet har i huvudsak varit av tre slag:

För det första pratar man om att det nya huset minskar de historiska värdena i omgivningen.Slottet och Botaniska trädgården har allt att vinna på att ingå i ett levande samband av byggnader med en modern användning. Den fantastiska 1700-talsmiljön i Botaniska trädgården blir inte bättre av att den har en grusparkering bredvid sig. Det nya huset ska förstås byggas i en tidsenlig stil. Det gjorde man när slottet, Carolina Redeviva och universitetshuset byggdes. Den täta blandningen av hus från olika tidsåldrar kallas stad.

För det andra befarar motståndarna att det nya husets höjd konkurrerar med slottet. Den planerade administrationsbyggnadens hörn mot Dag Hammarskjölds väg och slottet blir tre våningar. Det motsvarar knappt höjden till borggården. Till Slottets sockel är det långt kvar. Längre bort och ned mot Pedagogicum höjer sig huset mot en spets. Detta är ganska långt bort och kommer inte vara den framträdande delen. Faktum är att man om man står utanför Carolina Redeviva kommer man knappt se huset alls. Från slottet ser man hela staden - vilket är något av det bästa med Uppsala slott - och därför förstås också Sveriges mest framgångsrika universitets huvudbyggnad.

Den tredje åsikten från motståndarsidan är att man bör bygga någon annanstans. Det är mycket viktigt för Uppsala som stad att dess viktigaste och mest kända institution och arbetsgivare kan fortsätta ha sina ledningsfunktioner inom stadskärnan och inte väljer att flytta längre ut från stadskärnan. Den aktuella tomten är en av mycket få, om det inte är den enda, som har plats för tillräckligt stor byggnad utan att ligga helt utanför universitets och stadens sammanhang. För att skapa en hållbar framtida stad är det viktigt att vi bygger tätt och centralt. Att förlägga arbetsplatsen för ett tusental personer som det är frågan om lägre bort från stadskärnan skulle öka bilberoendet och minska möjligheterna för kollektivtrafik och stadsliv.

Kärnpunkten i kritiken uppfattar jag som en oro för att den historiska miljön i Uppsala ska gå förlorad. Det är ingen risk för det. Det historiska kommer finnas kvar, och när det vävs samman med moderna verksamheter kommer dess funktion och användbarhet bara att öka. Om man vill värna om den historiska miljön bör Uppsala satsa på att rusta upp stråket från St Eriks torg via domkyrkan, förbi Carolina Redeviva och universitets andra märkesbyggnader och vidare upp mot slottet och Botaniska trädgården. Rätt markbeläggning och belysning skulle ge Uppsalas viktigaste historiska stråk den värdighet det förtjänar. Trafiksituationen omordnas så att biltrafiken mellan slottet och Botaniska trädgården samt utanför Carolina Redeviva inte längre har övertaget. Om detta stråk avslutas med Sveriges främsta universitets nya huvudbyggnad i hög internationell arkitektonisk klass skulle det bara förstärka känslan av historisk kontinuitet.

Bygg universitetets nya administrationsbyggnad vid Botaniska trädgården, men gör det med höga krav på fasadformgivningens kvalitet och utformningen av de publika delarna!