I Göteborg är ojämlikheten i hälsa stor. Vi förväntas leva olika länge beroende på var i staden vi bor.

Statistik mellan 2006 och 2010 visar förväntad medellivslängd. Kortast liv väntas kvinnor och män i Östra Göteborg få. En pojke som föds där väntas leva sex år kortare än en pojke som föds i Västra Göteborg. Flickor i Östra Göteborg väntas leva i 81 år medan flickor i Centrum väntas få uppleva sin 84-årsdag. Även inom stadsdelarna är klyftorna i inkomst, utbildning och hälsa stora, varför skillnaderna i levnadslängd de facto kan vara ändå större.

Marianne Bernhardtz är planeringsledare på stadskansliet. Hon berättar att det är individers skilda socioekonomiska situationer som ligger bakom hälsoklyftorna.

– Till det hör inkomstnivåer, arbetslöshet och utbildningsnivåer. Låg eller hög utbildning spelar roll. Det är så det är, säger hon.

I Östra Göteborg, där den förväntade livslängden är som lägst, återfinns också den näst lägsta inkomsten för kvinnorna och den lägsta inkomsten för männen.

Enligt rapporten Folkhälsan i Sverige (2012) av Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut har personer som endast har grundskoleutbildning högre dödlighet i alla stora folksjukdomar än personer med eftergymnasial utbildning. Och skillnaderna i dödlighet mellan grupper med olika utbildningsbakgrund har ökat. Sämst har utvecklingen varit för kvinnor med låg utbildning. Fler lågutbildade kvinnor i yngre medelåldern får exempelvis hjärtinfarkt.

Att vara fattig eller rik betyder mycket för hur hälsosamma levnadsvanor vi kan ha.

– Om man har lite pengar har man inte råd att köpa hälsosam mat. Vare sig den fisk, kött, grönsaker eller frukt man behöver, säger Marianne Bernhardtz.

Robert Erikson, professor i sociologi vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, har studerat samhällshierarki i form av skillnader i inkomst, klass, status och utbildning och risken för att dö för personer mellan 35 och 60 år. Och det visade sig att skillnaderna i dödsrisk är stora.

Enligt Robert Erikson återfinns det klaraste sambandet troligtvis mellan utbildning och dödsrisk.

– Ju högre utbildning desto lägre dödsrisk. Det är allvarligt, det är faktiskt ganska stora skillnader, säger Robert Erikson.

Störst är klyftorna mellan männen. De lägst utbildade männen löper enligt studien 80 procent större risk att dö i förtid än männen med högst utbildning. Risken för kvinnor att dö är 50 procent högre för de med lägst utbildning än för de med högst utbildning.

Inkomstens påverkan är viktig, men mer komplex.

– Låg inkomst kan leda till dålig hälsa, men dålig hälsa kan också leda till låg inkomst och för tidig död, säger Robert Erikson.

Ändå är det den faktor som är starkast kopplad till dödsrisken för män. Risken att dö är ungefär tre gånger så stor för de fattigaste männen än för de rikaste. För kvinnor är hela hushållets inkomst viktigare än den individuella.

Marianne Bernhardtz säger att hälsoklyftorna skapar ett mindre hållbart samhälle. Utöver den direkta följden för individen som drabbas av sämre hälsa blir det dyrare för kommunen och hälso- och sjukvården. Pengar som hade kunnat användas till andra saker.

– På så vis är det ett samhällsproblem. Det är inte bara de som mår dåligt som drabbas. Ju bättre befolkningen mår överlag desto bättre är det för alla, säger hon.

Enligt en rapport som Kommittén för folkhälsofrågor i Västra Götalandsregionen släppte i fjol ger ojämlikhet i hälsa under ett år upphov till omkring 1 600 dödsfall ”i förtid” – drygt 27 000 förlorade levnadsår. Det är ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor samt en förlust i hälsa motsvarande 13,9 miljarder endast i Västra Götaland.

På grund av de stora hälsoklyftorna i regionen har regionfullmäktige gett i uppdrag att ta fram en handlingsplan för jämlik hälsa i Västra Götaland. Förslaget till handlingsplanen ska vara klart vid årskiftet.