Skånes Fria

Forskning om papperslösa får fortsatt ekonomiskt stöd

Humor och vänner är ungdomarnas sätt att klara av en vardag under konstant hot om utvisning och återkommande traumatiska minnen. Forskningsprojektet Papperslös – rättslös? är precis i sin slutfas, men har nu fått nya medel.

Anna Lundberg och Emma Söderman har under ett år forskat vid Malmö högskola om papperslösa ungdomars rättigheter och deras livssituation. Forskningsprojektet Papperslös – Rättslös? var ett års pilotforskning, som nu har lett till att de fått mer forskningsstöd. Nu kan de forska i fyra år till och ska då undersöka hur rätten till hälsa ser ut i Europas välfärdsstater. De kommer att jämföra situationen i Malmö med den engelska staden Manchester.

När de började den här forskningen tyckte de att det var viktigt att göra det här projektet med ungdomarna, från deras perspektiv.

– Det är det som är nytt med den här forskningen, att vi gör det utifrån de utsatta. Vi vill också ge någonting tillbaka till dem. En vanlig uppfattning om forskning kan vara att man forskar och intervjuar, men de som det handlar om får inte ta del av någonting, säger Anna Lundberg.

Anna Lundberg är lärare i mänskliga rättigheter på Malmö högskola och Emma Söderman är doktorand i sociala studier vid Lunds universitet. De har båda tidigare varit engagerade i flyktingfrågor. I sin forskning utgår de från frågeställningen vad ungdomarna har för strategier för att få tillgång till fysisk och psykisk hälsa. De har intervjuat 10 ungdomar mellan 16 och 19 år i sin forskning.

– Vi har följt ungdomarna i vardagen och genom att prata med dem kommit fram till hur de lever och vad de tycker är det viktigaste. Många ser skolan som ett sätt att få en vardag, de vet att det är viktigt att lära sig svenska, och i skolan kan de vara med kompisar och skoja eller till exempel spela fotboll. Det viktigaste för att klara av situationen blir att hitta något slags trygghet, deras vänner blir som en ny familj och humorn är viktig för dem, säger Anna Lundberg.

Många av ungdomarna bär på en ilska, de är ofta med och demonstrerar när de får chansen, och de vill förändra sin situation.

– Med resultaten vill vi kunna påverka, vi kommer att publicera artiklar internationellt, så att hela EU får upp ögonen för den här situationen. Vi kommer också publicera texter med ungdomarna, de vill gärna berätta om sin situation så att de kan hjälpa andra, säger Anna Lundberg.

Men hon och Emma Söderman menar också att det är viktigt med förändring i det lilla.

– Alla kan göra någonting, det kan handla om att bidra ekonomiskt, öppna sitt hem eller engagera sig på något sätt. Jag tror på förändring i det lilla. Nu är det ofta de som har minst som ger mest, ungdomarna lever trångt hos folk som har väldigt lite.

Forskningsstödet kommer från Vetenskapsrådet och uppgår till drygt 6,2 miljoner kronor

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Livet förkortas längs linje 11

Det tar 55 minuter med 11:ans spårvagn från Rymdtorget till Långedrag. Men det är en livsavgörande resa då det skiljer flera år i förväntad livslängd mellan de olika områdena. GFT tog 11:an och hoppade av vid de både hållplatserna för att höra vad invånarna tänker om skillnaderna.

Göteborgs Fria

Klass på liv och död

På pappret är Göteborg en välmående stad, med en befolkning som blir allt friskare och väntas leva allt längre. Men segregationen är stor och bakom de generella siffrorna gömmer sig stora skillnader i hur länge vi förväntas leva.

Göteborgs Fria

Brist på skyddat boende för killar

Homosexualitet eller vägran att delta i familjens hedersförtryck kan innebära förföljelse och utfrysning. Ändå råder det brist på skyddade boenden till just killar. ”Vi måste säga nej till cirka två stycken varje vecka”, säger Stevie Ahlqvist på Kvinnojouren i Höganäs.

Skånes Fria

Hård konkurrens om hederspengar

Varje år delar länsstyrelsen ut pengar till skyddade boenden som arbetar med hedersproblematik. Aldrig förr har konkurrensen varit så hård. Mindre än en fjärdedel av pengarna som sökts har beviljats.

Skånes Fria

Veganbarn vägras veganmat

Veganmat är för näringsfattig för att ges till förskolebarn, enligt kostsamordnaren i Hässleholm. ”Den veganmat vi tillagar är näringsriktig och om föräldrarna efterfrågar det serverar vi det”, säger dietisten Mimmi Hägg i Malmö stad. Båda anser sig följa Livsmedelsverkets rekommendationer.

Skånes Fria

© 2025 Fria.Nu