Vid hållplatsen i Långedrag är det folktomt och blåsigt. Det här är området med Göteborgs högsta medelinkomst på 539 000 kronor om året. Området ligger i stadsdelen Västra Göteborg, där invånarna har en hög föväntad livslängd. Männen väntas fylla 81 år och kvinnorna 84 år. Här har hälften av invånarna mellan 25–64 år en eftergymnasial utbildning.

Anders Linton har stigit av vagnen och är på väg hemåt. Han är pensionerad idrottslärare och sjöofficer och menar att den viktigaste faktorn för ett långt liv är livsstilen.

– Det handlar om att hushålla med sin inkomst och ta hand om sin hälsa, måttlighet med mat och dryck. Och man bör ha en social gemenskap, då lever man längre.

Är det bara individens ansvar?

– Det största ansvaret har man själv. Man väljer sina livsval och måste anstränga sig, men kommunen ska vara ett skyddsnät.

Linn Dickson, från Fiskebäck, är och tittar runt i en blomsterhandel nära Långedrags hållplats. Hon menar också att det främst är individen som ansvarar för sin situation.

– Det är de val man gör som leder fram till om man får det bättre eller sämre. Det kan också handla om slumpen och olika omständigheter, men man har alltid ett eget ansvar att själv göra sitt bästa.

Vad tänker du om att inkomst och förväntad livslängd hänger ihop?

– Det låter logiskt, om man har det bättre ställt är livet inte lika slitsamt.

Själv jobbar Linn Dickson med marknadsföring, men just nu är hon föräldraledig. Vad inkomsten ligger på är en känslig fråga, säger hon.

– I Sverige pratar man inte så mycket om inkomst, man vill inte säga att man är bättre eller tjänar mer än andra. Och man vill heller inte tjäna mindre. Alla vill vara medelklass, ingen vill sticka ut.

Vid en exklusiv lunchrestaurang möter GFT Johan Tengström. Han är från Onsala, men har sitt kontor där han jobbar med båtutbildning i området. Att klass och livslängd hänger ihop förvånar honom inte och han menar att något bör göras för att åtgärda klyftorna.

– Har man lägre inkomst så har man ofta ett mer fysiskt jobb, som sliter ut kroppen. Och har man inget jobb alls så har man ett ännu tuffare liv. Men det behöver inte vara så här.

55 minuter senare är 11:an framme vid Rymdtorgets hållplats i stadsdelen Östra Göteborg. Det är den stadsdel där både män och kvinnor lever allra kortast. Männen förväntas bli 75 år och kvinnorna 81 år. Medelinkomsten för stadsdelen är 171 200 kronor om året, men här i Bergsjön är den ännu lägre, runt 135 000 kronor. En tredjedel av invånarna mellan 25-64 år har en eftergymnasial utbildning.

Therese Pettersson, som bor precis vid Rymdtorget, är förvånad över att män i området förväntas leva sex år kortare och kvinnor tre år kortare jämfört med de boende i Västra Göteborg.

– Vilken stor skillnad! Vad konstigt. Jag tycker att det borde bli mer rättvist, när det gäller allt.

Inne i köpcentret träffar GFT Semira Omer. Hon berättar att den här statistiken nyligen togs upp på hennes utbildning, och hon pekar på att skillnaderna i medellivslängd varierar mycket mer ur ett globalt perspektiv.

– Jag kommer från Eritrea och det är väldigt stor skillnad på att vara en 60-årig kvinna där jämfört med här. Man lever längre om man bor i ett rikt land.

Men även i Göteborg kan mer göras för att jämna ut skillnaderna, enligt Semira Omer.

– Alla invandrare borde inte bo i samma område, om samhället blandades mer skulle det vara lättare att lära sig språket och hur det svenska samhället fungerar.

Boendeintegration är lösningen på den ojämlika hälsan, anser även Tesfay Fasil, som jobbar som personlig assistent.

– Det borde jobbas mer med integration, bara man är integrerad så kan man ta eget ansvar och klara sig själv. Det värsta är bostadssegregationen. Om man tjänar mer kan man äta nyttigare.