Fria Tidningen

"Ett brott mot mänskliga rättigheterna"

I mitten av 90-talet gjorde Anna Kristjánsdóttir en könskorrigering som innebar att hon var tvungen att sterilisera sig. Nu hoppas hon att kravet på sterilisering vid juridiskt könsbyte helt ska slopas men är samtidigt tveksam till skadeståndskraven.

– Fortplantingsförmågan är viktig för varenda person och att tvingas ta bort den är ett brott mot de mänskliga rättigheterna, säger Anna.

Hon är född och uppvuxen på Island men var under 90-talet tvungen att ansöka om svenskt medborgarskap eftersom hon ville genomföra en könskorrigering och detta inte gick att göra i hemlandet. Island saknade på den tiden lagstiftning kring transpersoner och någon könskorrigerande operation hade aldrig genomförts.

– När jag gjorde min operation i Sverige dröjde det ytterligare två år innan den första könskorrigeringen genomfördes på Island. Men för mig var frågan om sterilisering aldrig något som fick mig att tänka om eftersom det var en förutsättning för att jag skulle kunna leva ett liv som kvinna, säger hon.

Efter operationen i Stockholm flyttade Anna återigen hem till Island och har sedan dess drivit frågan om transpersoners rättigheter. Hon var bland annat med i utformningen av en motion till regeringen, som i somras resulterade i en progressiv lagstiftning om behandlingen av transexuella.

– Den isländska lagstiftningen är mycket bättre än den svenska för det finns inget krav på tvångssterilisering. På Island får personer som gör en könskorrigering också spara könsceller eller spermier så att de kan bli föräldrar även efter operationen.

Hon hoppas nu att Sverige kommer att slopa kravet på sterilisering vid juridiskt könsbyte och införa en liknande lagstiftning som den isländska. Men att personer som har blivit steriliserade i samband med könskorrigering ska kunna begära skadestånd, är något hon är tveksam till.

– Jag är rädd för att det kan leda till att myndighetspersoner drar sig från att utreda och behandla transpersoner om det kan resultera i ett eventuellt skadeståndskrav i efterhand.

Hon menar att fokus istället bör ligga på utredningsprocessen som i dag är lång och svår för många transpersoner. De många psykiatriska samtalen som är obligatoriska är något som bör ses över och förbättras.

– Det handlar om att göra den enklare för patienten. En person som vill genomgå en könskorrigering skojar inte och det borde vara enklare att genomgå hela processen.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Kräver skadestånd för tvångssterilisering

I förra veckan krävde RFSL och en rad organisationer statligt skadestånd för personer som tvingats att sterilisera sig i samband med könskorrigerande operationer. På Facebook har hittills ett 40-tal personer anmält sitt intresse för att driva skadeståndsanspåk.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu