Göteborgs Fria

Alla kor inne större delen av året

De får visserligen vara ute två månader längre än konventionella kor, men fortfarande är ekologiska kor inne majoriteten av tiden. Och de får mjölkas i samma höga tempo.

Längre utevistelse

På sin hemsida skriver Arla att kosläpp är ”en riktig fest för korna”. Kanske inte så konstigt eftersom kor i Sverige mestadels är inomhus. Köttkor i konventionell produktion ska vara ute mellan 60–120 sammanhängande dygn varje sommar, beroende på var i landet gården befinner sig. I Västra Götaland gäller 90 dygn. Sedan den 15 juni gäller nya regler för mjölkkor; uteperioden behöver inte vara sammanhängande.

Medan köttkor i konventionell produktion ska få gå ut under hela dygnet, gäller sex timmar per dygn för mjölkkor. Krav-märkta mjölkkor ska kunna gå ut minst 12,5 timmar per dygn under betesperioden. Krav-korna har även så kallad utevistelseperiod i minst två månader fördelat före och efter betesperioden. Det innebär att en Krav-ko i Västra Götaland är ute i fem månader och en konventionell ko i tre månader.

Fastbundna kor

Inom ekologisk produktion ska inte kor vara uppbundna, men det går att söka dispens för vissa nötkreatur i äldre stallar. Från den 1 januari 2014 får små ekologiska jordbruksföretag, som har max 45 djur, hålla djur som är över 20 månader uppbundna under stallperioden om de rastas två gånger i veckan. Detta tillåts även inom Krav.

Bostad på tre kvadratmeter

Kornas utrymme är i stort sett samma inom ekologisk och konventionell produktion – 8,5 kvadrameter för mjölkkor och amkor på ströbädd och 2,9 kvadratmeter för en ko som väger max 250 kilo gäller inom all produktion. Skillnader finns endast för nötkreatur som väger över 350 kilo. Då kräver EU-förordningen och Krav att utrymmet ökar med en kvadratmeter per 100 kilo, vilket inte görs konventionellt.

EU- och Kravkorna har också rätt till en rastgård, där exempelvis kor inom köttproduktionen som väger mellan 150-250 kilo har 2,2 kvadratmeter och mjölkkor 4,5 kvadratmeter.

Mjölkas på samma vis

För att kor ska producera mjölk måste de föda kalvar, därför insemineras såväl kor inom Krav som inom konventionell produktion ungefär en gång om året. Artificiell insemination tillåts även för ekologiska djur.

Det finns inga regler som ger ekologiska kor något lugnare liv när det gäller mjölkningen, de lever under samma högmjölkande förhållanden.

Mer grovfoder

För Krav-korna finns regler för betesintag som skiljer från EU-ekologisk och konventionell produktion; när korna är ute ska de få i sig minst 50 procent av grovfoderintaget från betet och minst sex kilo torrsubstans per dag.

Kalven tas från kon

Inom konventionell produktion tas kalven oftast från sin mamma direkt efter födseln, medan Krav-kalvar får vara med mamman i 24 timmar.

Åtta timmars transport

Precis som konventionella nötkreatur får de ekologiska transporteras upp till åtta timmar. Konventionellt tillåts ännu längre transporter om vissa krav uppfylls, men de undantagen tillåter inte Krav.

Hankalvar blir kött

Eftersom hankalvar inte producerar mjölk brukar de dödas och bli kött när de är ungefär 18 månader, även inom Krav-produktion.

Så tar det slut

Vid slakt finns vissa skillnader mellan Krav och konventionell produktion, till exempel är elpåfösare förbjudet för att driva på djuren inom Krav. Slakteriet får utföra bedövning på samma sätt som konventionellt, med bultpistol, kulvapen eller hagelgevär. Efter det avblodas djuret genom att båda halspulsådrorna öppnas.

Källor: Krav, Jordbruksverkets vägledning till EU:s regler, Djurens Rätt

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Så mår de ekologiska djuren

Mat&Miljö

Många vill göra både miljö- och djurvänliga val i livsmedelsbutiken. Men vad betyder egentligen en ekologisk märkning för djuren? GFT jämför reglerna för ekologisk och konventionell produktion av slaktkyckling, ägg, mjölk och nötkött.

Göteborgs Fria

Ekologiska kycklingar lever i 81 dagar

Mat&Miljö

Den största skillnaden mellan ekologiskt och konventionellt uppfödda hönor är att de ekologiska har tillgång till utevistelse och att burar inte får användas. Men ekologiska kycklingar är av samma snabbväxande ras och tuppkycklingar mals levande.

Göteborgs Fria

Sverige missar ekomål för tredje gången

Mat&Miljö

20 procent av Sveriges jordbruk skulle enligt riksdagens mål vara ekologiskt redan år 2005. Sedan dess har målet skjutits fram gång på gång och det senaste budet ligger på att flytta fram målet till år 2020. GFT kan också visa hur statistiken för omställd mark kan vara missvisande.

Göteborgs Fria

Bristande kontroll av ekologiskt

Mat&Miljö

Ekomärken på varor signalerar ett miljömedvetet köp. Men brister inom ekologisk produktion riskerar att förbli okända eftersom det görs få oanmälda kontroller. Nu kräver Livsmedelsverket och Jordbruksverket fler oanmälda inspektioner.

Göteborgs Fria

© 2024 Fria.Nu