Bara något lite småtokigt. Kom igen nu! Sångtexter och hur de alltid finns till hands för alla eventualiteter, kanske? Ja! Det finns en textrad för varje tillfälle. Tro aldrig att det bara är dig något händer för det finns alltid någon som skrivit en sång om något liknande. Jag kan bevisa det för dig. Lynn Anderson sjöng ”I beg your pardon? I never promised you a rose garden” – det passar på i princip allt och kanske särskilt på äktenskap och anställningar. Livet blir aldrig riktigt så smärtfritt som man tänkt sig.

En textrad som kan användas i varenda bröllopstal eller kastas i ansiktet på ens kära eller chef i varje gräl. Sanningshalten i Håkan Hellströms ord ”Allén är inte så dålig ändå, när du går bredvid” känner ju alla göteborgare som upplevt ledan i att gå uppför en viss gata i novemberregn och lyckan av att gå där med rätt person i bättre väder. ”Every step you take, I’ll be watching you” av Sting passar in på paranoida säkerhetstjänster över hela världen likväl som svartsjuka partners och bostadsbolag som sätter upp kameror vid soprummet. ”Freedom’s just another word for nothing left to lose” sjöng Janis Joplin i Me and Bobby McGee. Unga backpackers. Revolutioner förstås. Syrien innan tanks och bombplan tog över. Friheten i desperationen som får människor att protestera, att våga trots att de borde vara rädda. Och nu är jag tyvärr rädd att det kan komma någon moralkaka i den här texten. (Det går förstås bra att sluta läsa nu för den som vill).

Och vi i Sverige då? Vi som fortfarande tror att vi har något att förlora? Man skulle kunna drista sig till att påstå att vår frihet aldrig har varit större. Vad gör vi med den? Jo, vi väljer mobilabonnemang. Vi väljer pensionsfonder, läkare, skolor och dagis till våra barn. Vi väljer elleverantör, försäkringar och fan och hans mormor. Vi använder ett aldrig tidigare skådat antal timmar till att informera oss om våra olika valmöjligheter. ”Grattis! Du har under veckan spenderat tjugo timmar på att läsa glassiga broschyrer om förskolor i Stockholms innerstad!” Eftersom vi anar att glassiga broschyrer inte säger hela sanningen utan snarare säljer en vara så ringer vi runt till bekanta eller lägger ut förfrågningar på Facebook om val av mobiltelefon, skola eller dylikt. För de allra flesta av oss är det trots denna informationssökning omöjligt att överblicka och bedöma våra valmöjligheter och dess konsekvenser. Til syvende og sidst blir det som det blir. Så kom ihåg att valfrihet inte är detsamma som frihet. Valfrihet kostar tid och energi. Valfrihet är en illusion av frihet. Valfrihet är för den som tror sig ha något att förlora och allt att vinna. Att leva i ett samhälle som tvingar en att välja är inte att vara mer fri än att leva i ett som förhindrar en. ”Du är det finaste jag vet, du är det dyraste i världen” sjöng Björn Afzelius i Sång till friheten.

Kanske finns det ett citat från en filosof snarare än en sång för varje tillfälle (jag har bara lättare att komma ihåg sångtexter och är rätt dåligt inläst på filosofer). Giorgio Agamben skriver ”Att vara fri är att vara kapabel till sin egen oförmåga, att vara i relation till sin egen förlust”. Måtte skyarna öppna sig över oss! Måtte vi minnas vad vi förlorat, allt vi saknar och inte mäktar med! Det är min övertygelse att vi som bor på den här jorden hänger ihop. Att vi har med varandra att göra, påverkar varandra. Nu om inte förr. Vi hänger ihop. Det gör också vår frihet.