Till Sahlgrenska universitetssjukhusets substitutionsmottagningar går patienter som haft ett opiatmissbruk och går på behandling med metadon eller subutex. Den 22 september förra året publicerade Göteborgs-Posten en artikel om läckage från Östra, och om hur läkemedlen såldes vidare.

Sedan dess har reglerna kring medicineringen skärpts, på ett sätt som går ut över patienterna, enligt flera som GFT har pratat med. Bland annat måste alla patienter nu besöka sin mottagning för att ta medicin övervakat en gång i veckan, och kommer man för sent får man endast en halv dos. Socialstyrelsen menar att de nya reglerna ser ut att vara i enlighet med gällande föreskrifter, men patienterna är kritiska till förändringarna.

I början av en behandling måste patienten komma till mottagningen varje dag, men besöken kan trappas av som en del i vårdplaneringen. Fram tills det nya beslutet togs gavs större utrymme för ledighet från mottagningsbesök. Mikael Bernsson har varit patient sedan 2004 och hans vårdplan innebar tidigare besök varannan vecka, vilket enligt de nya reglerna ändrats till varje vecka.

– Efter flera års behandling måste man få vara en vanlig människa som inte springer till mottagningen hela tiden, säger han.

Evelina Gomes besökte även hon mottagningen två gånger i månaden och menar att det nya beslutet både är tidsödande och kränkande.

– Jag jobbar inom sjukvården och har inte möjlighet att be min chef om att få ledigt varje måndag. Jag har jobbat heltid i tre år, men har nu gått ner till 75 procent för att få tid att gå till mottagningen, säger hon.

Patienterna berättar att beslutet också skapar misstro bland anhöriga.

– Om man missköter sig är en naturlig utveckling att man får springa på mottagningen, men när man sköter sig så slipper man. Det här beslutet betyder därför att man backar tillbaka i behandlingen. Man vill kunna gå vidare, säger Risto Kolehmainen, också han patient.

Mikael Bernsson menar att beslutet både har sänkt hans egen självkänsla och anhörigas tilltro.

– De närmaste tror att det är ens eget fel, att man fått ett återfall.

Karina Stein är vårdenhetschef för beroendekliniken. Hon menar att det var nödvändigt att införa de hårdare kraven efter publiciteten om medicinläckage.

– Den medicinska bedömningen måste stå i centrum och vi måste ha fungerande medicinska rutiner. Eftersom våra tidigare rutiner inte fungerade behövde vi göra om dem. Nyheten om läckaget gav också negativ uppmärksamhet och vi är beroende av politiska beställningar. Patienter kan tycka att vi har reagerat för hårt, men vi måste ta hänsyn till de som inte får behandling om vi förlorar beställningar, säger Karina Stein.

Mottagningsbesöket ska göras innan klockan halv tio på morgonen och de som kommer för sent får endast en halv dos, varför?

– Dosen är inställd på att tas på morgonen och räcka hela dygnet, kommer man på eftermiddagen har en del av tiden gått. Metadon lagras i kroppen och kan ge riskabla överdoser, säger Karina Stein.

Problemet är att det räcker att bara missa tiden med en halvtimme för att få halv dos, säer Mikael Bernsson.

– Om man kommer en halv timma för sent så öppnar ingen dörren och jag tvingas alltså vänta till klockan ett då jag får halv dos. Hur det kan ha gått en halv dag mellan klockan halv tio och ett är en annan fråga, men att ge en halv dos är en ren bestraffning och ingenting annat, säger han.

Evelina Gomes hller med.

– Hur ska jag kunna arbeta om jag bara får en halv dos? Man får tillbaka känslan av abstinens fort. Dosen har ju ställts in för att passa varje patient, att då ta bort hälften är inte okej att riskera, säger hon.

För att stävja läckage borde istället stickprover användas, anser patienterna. Det innebär att patienter rings in för att visa upp att de har alla läkemedel i ordning.

– Det skulle kännas mycket bättre att ringas in för stickkontroller än att gå dit och ta en dos varje vecka, säger Evelina Gomes, som också menar att metoden skulle komma åt läckage bättre.

Metoden användes tidigare, men enligt Karina Stein fungerade den dåligt eftersom patienter inte svarade i telefon, och eftersom personalen ansåg att det var en påfrestande arbetsuppgift.

Nu har Mikael Bernsson, Evelina Gomes och Risto Kolehmainen beslutat sig för att avsluta sina behandlingar.

– Det är de flestas mål att göra det någon gång, men det ska komma innifrån en själv, inte bero på ett sådant här beslut. Om jag hade slutat i min egen takt kanske det hade tagit tio år, säger Evelina Gomes.

Patienterna önskar nu att ledningen lyssnar på dem.

– Vi vill bara bli rimligt behandlade, säger Risto Kolehmainen.