Totalt kommer tolv mottagningar, sju slutenvårdsavdelningar och fyra så kallade slöp-avdelningar, som är en blandning av sluten- och öppenvård, att stänga periodvis under sommaren. Stängningarna varierar mellan två-åtta veckor. Problemfritt för patienterna, på grund av – årstiden och vädret. Det menar två av verksamhetscheferna.

– Vårdefterfrågan minskar. Depressioner har högsäsong på höst- och vinterhalvåret när det är mörkt. För manier är det tvärtom, de är vanligare när ljuset kommer på våren, men framåt sommaren har det stabiliserat sig, säger Jan Svedlund, verksamhetschef för Psykiatri Affektiva II.

Argumentet har hörts förut. När GFT skrev om semesterstängningarna i julas gavs då svaret att patienterna mår bättre juletid. Någon minskning av patienter på sommaren syns dock inte på psykakutens statistik. 35,5 personer besökte i snitt akuten varje dag 2011. Under de tre sommarmånaderna juni–augusti sökte inte färre – istället låg snittbesöken något högre, på 38 besök om dagen. Forskningen visar också att det finns en ökad självmordsrisk under maj-augusti. Flest självmord begås i juni månad.

– Sociala förklaringar ligger i att känslor av ensamhet kan förstärkas under sommartiden när många planerar sina familjesemestrar, eller annat socialalt umgänge som exempelvis vid midsommar, säger Gergö Hadlaczky, forskare vid Nationella centret för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, NASP, Karolinska institutet.

Det finns också biologiska förklaringar till att självmorden ökar under sommaren.

– Ändrade eller extrema ljusförhållanden påverkar melatonin, som är ansvarig för den biologiska klockan. Det påverkar i sin tur serotoninnivåerna, som är i nära relation med suicidalitet, säger Gergö Hadlaczky.

Vad är det då för forskning eller statistik som SU använder för att se det minskade vårdbehovet sommartid?

– Vi har inga siffror på det, utan det är en erfarenhet som vi har skaffat oss, svarar Jan Svedlund.

Gergö Hadlaczky varnar för att dra ner verksamheten på godtyckliga grunder.

– Kanske har man haft många anställda någon juli och så var det inte så många som kom och bad om hjälp. Men det kan vara svårt att förutsäga om det blir likadant de näst kommande åren, om man inte har undersökt detta noggrant med lämpliga statistiska metoder, säger hen.

Jan Svedlund hänvisar till att det är just allmänpsykiatriska patienter som mår bättre sommartid.

– Det finns andra grupper som inte minskar, till exempel gällande missbruksvård går efterfrågan inte ner på sommaren, säger Jan Svedlund.

Men Ann-Gerd Melin, verksamhetschef för beroendekliniken, säger dock att även missbrukspatienter söker mindre vård sommartid.

– Vädret oftast bättre, man försöker i görligaste mån undvika inläggning och det finns större förutsättningar att göra detta då vädret är tjänligare än under andra delar av året. Det går lättare att ta dagen som den kommer. Till slut går det inte längre utan de fysiska delarna av beroendet blir för påtagliga och allvarliga och då söker man vård. Det brukar handla om mitten av augusti, säger Ann-Gerd Melin.

Karin Olsson är ordförande för Riksförbundet för rättigheter, frigörelse, hälsa och likabehandling – tidigare Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende – i Göteborg. Hen är skeptisk till verksamhetschefens argumentation.

– Visst om du kan vara ute och har tillgång till ”det du behöver” så söker du kanske inte hjälp. Men att verksamheten stängs på grund av att patienter mår bättre är undanflykter, säger hen.

Förutom det eventuellt fina sommarvädret finns andra skäl att stänga. Exempelvis pengar. Ungefär en miljon kronor hade det kostat att hålla hela slutenvården inom område Affektiva II öppen under sommaren, ytterligare en miljon att hålla igång neuropsykiatrin och ungefär 2,7 miljoner kronor att tillsätta vikarier för alla ledigheter inom verksamhetsområde Affektiva I. Inom beroendevården saknar tre avdelningar budget för att drivas ett helt verksamhetsår; budget finns endast för elva månader och för delar av öppenvården har det aldrig funnits någon budget för sommarvikarier.

En annan viktig orsak är att det är svårt att få tag på vikarier, menar flera av verksamhetscheferna.

Att ekonomin och vikariesituationen gör det svårt att bemanna psykiatrin och beroendevården fullt ut under sommaren har Karin Olsson förståelse för, men inte argumenten om att behovet av vård minskar.

– Att de inte skulle kunna fylla platserna är en ren och skär lögn. Det är redan hård belastning under hela året och många söker hjälp utan att få det. Att semesterstänga innebär suicidrisker och eskalerat missbruk, säger Karin Olsson.

Gergö Hadlaczky säger att det alltid finns risker med att stänga hälsovård.

– Viktigast är att ha tillräckligt bra beredskap, till exempel på akutmottagningar för att hantera alla patienter även när man har semesterstängt. Personer som söker psykiatrisk vård måste ha tillgång till lämplig sjukvård oavsett årstiden, säger hen.