Svensk vårdpersonal kan få vägra utföra aborter
Den 25 november fattar landstinget i Kronoberg beslut om vårdpersonal ska få vägra utföra abort. Det är en del i ett europeiskt bakslag för aborträtten, menar Anna Dahlqvist, chefredaktör för tidskriften Ottar, som studerat konsekvenser av abortförbud i Europa.
”Som kvinna har man rätt att själv fatta beslut om abort till och med graviditetsvecka 18” står det på landstinget Kronobergs hemsida. Men snart kan även vårdpersonalen i landstinget bestämma om de vill utföra aborter. Förra veckan röstade M, KD och C i Kronoberg igenom förslaget att göra en snabbutredning om vårdpersonal ska få vägra utföra abort, en så kallad samvetsklausul. FP lade ner sina röster och de rödgröna röstade emot förslaget.
– Det är ett hot mot aborträtten. Det är oerhört problematiskt dels eftersom vi ser i Europa att konsekvensen av en samvetsklausul är begränsad tillgång till abort, och dels eftersom det strider mot allt vad det innebär att ge vård, säger Anna Dahlqvist, chefredaktör för tidskriften Ottar, som skrivit boken I det tysta: resor på Europas abortmarknad (2012).
Något liknande har inte funnits i Sverige sedan fri abort infördes 1975.
– Alla riksdagspartier utom SD har sagt nej tidigare och vill inte öppna för en samvetsklausul – nu försöker man smyga in det via landstingen, vilket är mycket upprörande, kommenterar RFSU:s förbundsordförande Kristina Ljungros.
System med samvetsklausul finns exempelvis i USA och i en rad europeiska länder, exempelvis Norge och Italien. I Norge ser RFSU hur klausulen minskar möjligheten att kunna avbryta en oönskad graviditet, framför allt på mindre orter och Anna Dahlqvist säger att Italien är det tydligaste exemplet på hur samvetsklausuler skapar problem.
– 70 procent av gynekologerna i Italien hänvisar till samvetsklausulen. Det betyder att kvinnor i Italien inte får tillgång till abort trots att de enligt lag har rätt till det, säger Anna Dahlqvist.
Konsekvenserna av vårdpersonals vägran slår olika mot olika grupper.
– Bor du i Rom kan du hitta en läkare som gör abort, och har du cash kan du resa utomlands, men bor du på landsbygden och inte har pengar så får du det svårt. Ingen vet hur det ser ut med illegala aborter i Italien, men det finns misstankar om att det sker, annars beställer italienska kvinnor läkemedel över nätet och gör abort på det sättet, precis som kvinnor i Polen och Irland, säger hon.
Innan fri abort infördes i Sverige, 1975, reste svenskar till Polen för att kunna utföra abort – i dag går resor åt andra hållet.
RFSU:s förbundsordförande Kristina Ljungros säger att frågan om samvetsklausulen är en ny form av abortmotstånd.
– Tidigare var det mer bilder på foster och krav på totalförbud, men det går inte hem i den svenska kontexten, så det här är en ny, mer juridisk väg, säger Kristina Ljungros. Det kan tyckas harmlöst, ”om man inte vill jobba med abort vad är problemet?” men vi ser hur det går i andra europeiska länder och frågan är var nästa gräns ska gå. Ska vårdpersonal få vägra ge vård till hbtq-personer eller vägra någon från Somalia vård? Det är en farlig väg att gå. Vill man inte jobba med abortvård får man söka ett annat jobb än barnmorska, säger Ljungros.
Anna Dahlqvist, du skriver i din bok att ”för oss i Sverige är rätten till abort en självklarhet”. Håller det på att förändras?
– Ja det kan man undra, det är något som händer. Vi är påverkade av det som sker i resten av Europa, där vi ser ett bakslag för aborträtten. Motståndarna har trappat upp och nu ser vi konsekvenser av det i Sverige också, säger Anna Dahlqvist.
Den 25 november fattar landstingsstyrelsen i Kronoberg beslut i frågan.
– Vår vädjan till partierna är att tänka om – det här är inte rätt väg att gå, säger Kristina Ljungros.
Uppdatering: Politikerna backar
Moderaterna, Centern och Folkpartiet kommer inte att stödja Kristdemokraternas motion om samvetsfrihet för vårdpersonal. Motionen kommer att behandlas 25 november, men "frågan är i praktiken död i landstinget Kronoberg", skriver Vårdfokus.
21 miljoner osäkra aborter utfördes under 2008, de flesta illegala. De ledde till 47 000 dödsfall, enligt I det tysta: resor på Europas abortmarknad (2012).
Abortens historia
• Ända fram till 1864 var det dödsstraff för abort i Sverige.
• 1921 fick en person som genomgick en abort fängelse i sex månader eller böter.
• Under 1930-talet började röster höjas för att göra abort lagligt.
• 1934 tillsattes en abortkommitté som skulle utreda frågan.
• 1938 fick Sverige sin första abortlag som tillät abort av medicinska, humanitära eller rashygieniska skäl – exempelvis om graviditeten var ett hot mot personens liv eller om graviditeten uppkommit till följd av våldtäkt.
• 1946 utökades lagen och inkluderade då också socialmedicinska anledningar.
• 1963 inkluderades även allvarliga fosterskador, men utredningsprocesserna för aborter var långa och många personer fick inte rätt att utföra abort förrän långt in i graviditeten.
• 1975 infördes nuvarande abortlagstiftning, som innebär fri abort fram till vecka 18.
Källa: RFSU

