Torsdag den 17 maj är den internationella dagen mot homo- och transfobi, även känd som Idahot. För att uppmärksamma dagen i Göteborg anordnar bland andra studentorganisationen Håbeteku, RFSL Ungdom och Mötesplats Simone aktiviteter under veckan. 

– Det blir lätt att man jämför med andra länder – till exempel olagligt med homosexualitet i ett 80-tal länder och belagt med dödsstraff i fem länder – och tänker att det är rätt bra i Sverige. Men homo- och transfobi finns även här och det är viktigt att inte blunda för det, säger Antonnika Perttula, arrangör bakom Idahot.

Den senaste statistiken som Brottsförebyggande rådet, Brå, sammanställt om hatbrott är från 2010. Det året polisanmäldes 27 homo- och bifobiska hatbrott i Göteborg. Totalt i Sverige gjordes 770 anmälningar om hatbrott på grund av sexuell läggning och 31 om transfobiska brott samma år.

De vanligaste brotten är hot, ofredande, våldsbrott och ärekränkning. Det är dock många brott som inte anmäls. I Nationella trygghetsundersökningen 2009 uppgav 19 000 personer att de utsatts för homofobiska hatbrott.

Det är inte heller alltid som lagen är på den utsattes sida.

– Lagen om tvångssterilisering vid könskorrigering är oerhört transfobisk. Att ändra lagen skulle kunna gå snabbt, men det är inte prioriterat att låta transpersoner ha rätt till sin egen kropp, säger Antonnika Perttula.

Årets internationella tema för Idahot är homo- och transfobi på arbetsplatser.  Antonnika Perttula berättar hur vanliga samtal i lunchrummet bedöms utifrån en heteronorm.

– Om en kvinna berättar om att hon varit ute i skogen med sin fru så tänker många att hon berättar om sin homosexualitet. Om hon istället hade varit i skogen med sin man så hade det tolkats som om att hon pratade om sin fritid.

Det bästa sättet att bekämpa fördomar och rädslor är att prata, menar Antonnika Perttula. Därför kommer årets Idahot-aktivister att vara ute på stan och informera. 

– När vi gjorde det förra året fick vi många frågor och positiva reaktioner. Det är viktigt att prata om och synliggöra normer. Många tror att de är medvetna och fördomsfria, men säger ändå inte ifrån om de hör någon kränka någon annan, säger Antonnika Perttula.