Det finns en bra sak i Jordbruksverkets förslag om ändring av beteskrav för mjölkkor, enligt Lena Lindström på Djurens rätt.

– Med det här förslaget ska mjölkbönderna ha en plan för varje individ – den här kon ska vara ute de här timmarna på dygnet under den här perioden – och det gör att kontrollen blir mycket enklare. I dag är det svårt att kontrollera eftersom mjölkbonden kan säga att korna nyss var ute eller snart ska ut, säger hon och pekar samtidigt på att det är den enda delen i Jordbruksverkets förslag som inte kommer från mjölkbranschen.

Förslaget handlar om att ha mer flexibla betesregler. Utöver förändringen med individuell betesplan handlar förslaget om att bönderna ska kunna vara mer flexibla kring när de låter mjölkkorna gå ut och beta. 
2010 skrev branschorganisationen Svensk mjölk på sin hemsida att ”en ökad flexibilitet gör det möjligt att ta in kvigor några veckor i samband med seminering, eller andra djur med ett ökat behov av omvårdnad och tillsyn, som kor vid tiden kring kalvningen”.

– Ytterst handlar detta om att få tillväxt i svensk mjölkproduktion, menade Charlotte Hallén Sundgren, dåvarande chef för djurhälsa på Svensk mjölk.

Lena Lindström håller med om att förslaget framför allt handlar om att förbättra mjölkbranschens lönsamhet.

– Sperma är dyrt, och man slipper köpa in mer genom att tillåta att kvigorna hålls inne i en och en halv månad. Jordbruksverket går verkligen branschens ärenden.

Men, påpekar Lindström, det blir sämre för korna, som kan få betala priset genom längre inomhusperioder. Även Sveriges veterinärförbund skriver i ett remissvar att de nya reglerna ”lätt kan misstolkas” och leda till att kalvar inte får komma ut över huvud taget under sitt första år.

Djurens rätt är även kritiska till att Jordbruksverket förlänger betesperioden, som enligt förslaget ska gälla även i april och slutet av oktober, då det finns mindre gräs.

– Bete är en kos liv. När de väl får komma ut vill de äta gräs. Men nu bestämmer Jordbruksverket att det ska räknas som betesperiod även när det finns jättelite gräs, säger Lindström.

I Djurens rätts remissvar till Jordbruksverket föreslår organisationen istället att ”kravet på utevistelse för mjölkkor, liksom andra djur, bör utökas till en längre period, men utan att samtidigt minska kravet på en lång sammanhängande betesperiod”. Så långt vill inte Jordbruksverket gå.

– Det finns inga belägg utifrån vetenskap och erfarenheter från norra Sverige för att en längre sammanhållen betesperiod skulle påverka klövhälsan vare sig negativt eller positivt, säger Annika Hultgren, som handlägger ärendet på Jordbruksverket.
Hultgren bekräftar att idén ursprungligen kommer från Svensk mjölk, men håller inte med Djurens rätt om att Jordbruksverket går mjölkbranschens intressen.

– Det skulle jag inte vilja säga, men vi har anpassat reglerna så att det ska bli enklare att ha korna på bete.

Jordbruksverket ska ta beslut i ärendet nästa vecka, och vill att de nya reglerna tas i bruk i juni.