”Ungdomar mellan 15 och 25 år känner inget som helst socialt tryck från omgivningen när det gäller frågan om det är rätt eller fel att fildela upphovsrättskyddat material.”. Den slutsatsen drar rättssociologerna Måns Svensson och Stefan Larsson efter att ha undersökt de normer som omger ungdomar i frågan om fildelning.

Genom att fråga vad ungdomarnas föräldrar, lärare, grannar och andra i omgivningen tycker om deras fildelning, och sedan fråga ungdomarna om de väljer att anpassa sig till omgivningens åsikter, och till sist köra resultaten i matematiska modeller, så visade det sig att det inte finns några sociala normer på området, hävdar Måns Svensson.

Ett sådant glapp mellan normer och lagstiftning är ytterst ovanligt, vanligtvis följer lagarna på ett socialt tryck. I undantagsfall – Måns Svensson nämner förbudet mot barnaga – träder lagen i kraft trots stort motstånd, men då brukar normerna följa efter. När det kommer till Ipredlagen, som gav myndigheter större befogenheter att övervaka och åtala fildelare, finns ingen sådan trend, säger Svensson. Han genomförde ytterligare en, ännu opublicerad, enkätundersökning i år och den visar att konflikten mellan lagen och normen består.

Ipredlagen lyckas alltså enbart med att skrämma människor, men den effekten, säger Svensson, ser ut att avta. Han menar att konsekvensen av allmänhetens motstånd mot Ipredlagen kan vara stora.

– Det undergräver förtroendet för demokratin. Ju fler lagar som inte har stöd bland folk, desto svårare blir det att motivera folk att följa lagar i allmänhet.

Ett sätt att lösa problemet är att skärpa straffen och öka övervakningen. På så sätt kan skrämseleffekten bli större och chansen att normerna följer efter ökar. Men Måns Svensson är tveksam till om det hjälper i fallet med Ipred.