Ny vapenexportlag riskerar att bli försenad och tandlös
Regeringen beslutade förra veckan hur arbetet med att ta fram en ny vapenexportlag ska se ut. En parlamentarisk kommitté ska utreda frågan i två och ett halvt år, och hälften av ledamöterna utgörs av socialdemokrater och moderater – uppgifter som möter kritik från Svenska freds.
I fredags beslutade regeringen att tillsätta en kommitté för att utreda hur vapenexportlagen kan skärpas gentemot icke-demokratiska stater. Oppositionspolitiker, analytiker och freds¿aktivister har kritiserat regeringen för att ha dragit ut på tiden. Det är över ett år sedan som riksdagen begärde att regeringen skulle ta tag i frågan. Då, i maj 2011, kom Socialdemokraterna och regeringspartierna överens om att lagen skulle skärpas.
Nu har regeringen beskrivit hur en kommitté, bestående av representanter för samtliga riksdagspartier, ska utreda lagändringen. Först i december 2014, tre månader efter nästa riksdagsval, ska utredningen vara färdig. Anna Ek, ordförande på Svenska freds, menar att allt tar alldeles för lång tid, och undrar om lagen – som efter utredningen kommer att gå igenom regeringsbedömningar, remisser och lagrådsgranskningar – kommer att vara på plats ens till valet 2018.
– Det här riskerar tyvärr, tror jag, att vara ett sätt att skjuta frågan så långt framåt som möjligt och att försäkra sig om att så små förändringar som möjligt införs, men ändå utan att bryta mot riksdagsbeslutet.
Regeringen har precis bett partierna att nominera ledamöter. Kommittén kommer att spegla riksdagspartiernas storlek vilket gör att omkring hälften av ledamöterna kommer att komma från två partier: Socialdemokraterna och Moderaterna. Även detta bekymrar Anna Ek.
– Socialdemokraterna har flyttat sig lite framåt, men generellt har både de och Moderaterna haft en väldigt positiv syn på vapenexporten, och vill sällan genomföra några förändringar.
Jan Pie, generalsekreterare för vapenföretagens lobbyorganisation, Säkerhets- och försvarsföretagen, är till skillnad från Anna Ek nöjd med regeringens direktiv.
– Man vill titta på hur de handelspolitiska förutsättningarna förändras eller påverkas av förändrade exportkontrollmekanismer, och vilka bilaterala konsekvenser det får och så vidare, och industrin är inbjuden att medverka. Och allt det här tycker jag är ett ansvarsfullt sätt att angripa hela den här problematiken på, säger Pie till Sveriges radios Studio ett.
Handelsminister Ewa Björling (M) stämmer in i samma program, och motiverar den utdragna utredningstiden med att det är ett komplicerat område.
– Det är viktiga frågor som berörs, det är utrikes- och säkerhetspolitik, fredsbevarande insatser, handel och bilaterala relationer.
Det bilaterala samarbetsavtal som fått störst uppmärksamhet under de senaste månaderna är det långtgående avtal som den socialdemokratiska regeringen slöt med det saudiska kungahuset 2005, och som lett till stora vapenleveranser och planer på att hjälpa saudierna att bygga en vapenfabrik. Hänsyn till det och andra handelsavtal med icke-demokratier ska alltså vara en del av bedömningen över hur reglerna ska skärpas.
