Runt ett bord på Landskrona museum sitter fyra ungdomar och två vuxna. Framför sig har de en tankekarta med idéer om vad en
ungdomstidning skulle kunna innehålla. Recept och kläder känns kanske som
relativt förutsägbara ämnen, men att tjejerna vill ta upp sådant som hbtq och
fattigdom säger kanske en del om vad det är för grupp det handlar om.

2011 drogs projektet Uppdrag Ninjas i gång med stöd från
Allmänna arvsfonden. Tanken är att under tre år utbilda ungdomar i
jämställdhet, demokrati och mänskliga rättigheter, och att de sedan ska sprida
sina kunskaper vidare. Hur bestämmer de själva.

Bakom satsningen står Jämställdhetsföreningen
Landskrona/Svalöv, som har funnits sedan 2006 men tidigare framför allt
utbildat vuxna.

– Vi insåg att det var jättebra, men att vi inte kom fram
till barnen. Vi ville nå barn och ungdomar. Vi tänker att där finns mer energi
och kraft att förändra, säger Johanna Ivarsson, som är ordförande i föreningen.

Grupperna i de olika städerna ser lite olika ut. En del
träffas frivilligt medan andra ägnar sig åt projektet som en del av
skolarbetet. Ofta görs gruppövningar, där diskriminering och fördomar undersöks
genom teater eller diskussioner. Till exempel får deltagarna diskutera sina
föreställningar om sig själva eller andra människor utifrån filmer eller bilder
på ungdomar. Det kan handla om makt eller fördomar om personer från olika delar
av världen, av olika kön eller med olika funktionshinder. I ett spel
diskrimineras medvetet vissa deltagare, som inte är vana vid att bli det, så
att de ska få upp ögonen för orättvisor.

De olika grupperna har delvis olika perspektiv på frågorna,
kanske på grund av skillnader i social bakgrund eller klass.

– En del unga vet vad som är politiskt korrekt att säga, men
det finns ändå inte någon riktig botten i det. De har lärt sig vad man inte får
säga, men inte varför. Vi behöver jobba med det mycket just därför, säger Linn
Alenius, en av projektledarna.

Andra ungdomar har egna erfarenheter av förtryck som de inte
riktigt vet hur de ska hantera.

– Det kan vara svårt för unga att förstå att det handlar om
strukturer. Många tar på sig skulden själva. Där fyller projektet ett viktigt
syfte.

Gruppen som ses på Landskrona museum är de som träffats
längst, sedan vecka 5. Gymnasietjejerna har bland annat deltagit i en tjejmässa
i Landskrona, träffat ungdomssamordnaren i kommunen och besökt ungdomstinget i
Lund. Just nu funderar de på att göra en egen tidning. Andra idéer är att
starta en ungdomsgård och en gemensam anslagstavla för ungdomar.

Träffarna börjar alltid med en allmän pratstund nere i
kaféet. Över fikat kan tjejerna ta upp stort och smått som de har på hjärtat,
och veta att någon lyssnar.

– Fikastunderna är verkligen jättebra, jag ser fram emot dem
hela veckan, säger Julia Williamsson.

Alla deltagare har lockats till gruppen tack vare sitt intresse
för jämställdhet och liknande frågor.

– Vi pratar jättemycket om mänskliga rättigheter på min
skola. Jag ville fördjupa mig i det, säger Sara Andersson.

– Det finns inte så många man kan prata om det här med. Det
är skönt att det finns fler än jag som är intresserade av det, säger Julia
Williamsson.

Även om de var insatta i ämnena även tidigare, tycker de att
träffarna är givande.

– Jag har börjat tänka mycket mer. Inte för att jag inte
gjorde det innan, men jag har blivit mer aktiv med tänkandet kring det, säger
Desirée Kallenberg.

– Jag tror att man skapar en kedjereaktion, att jag kan
påverka andra i min närhet, som i sin tur kan påverka andra. Det behöver inte
vara mycket, utan bara att få folk att tänka, säger Linn Eriksson.