Skånes Fria

Dubbelt så många platser krävs till ensamkommande flyktingbarn

Antalet flyktingbarn som kommer ensamma till Skåne ökar kraftigt.
Platserna ökar också, men inte lika snabbt som behovet. Och i kommuner
som Bjuv och Burlöv, som saknar avtal om mottagande, är frågan inte
heller aktuell.

Det pågår ständigt samtal mellan länsstyrelsen, Migrationsverket och kommunerna om mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Diskussionerna har dock intensifierats på sista tiden, för behovet växer. Migrationsverkets senaste prognos för 2012 visar att antalet platser för ensamkommande flyktingbarn nästan behöver fördubblas.

– Det är riktigt kritiskt. Under det första kvartalet i år har det kommit 698 barn. Det är all time high. Till Malmö kommer i princip 100 barn i veckan, säger Åsa Stenbäck Holmér, integrationssamordnare på länsstyrelsen i Skåne.

Det kan jämföras med 2 657 barn under hela 2011. Glappet mellan antal barn och antal platser kommer inte att försvinna under den närmaste tiden, tror hon.

– Jag tror att viljan är god, men vi kommer tyvärr inte att lösa det i år.

Malmö är första stoppet i Sverige för omkring hälften av
barnen, på grund av det geografiska läget. Egentligen är det tänkt att barnen
ska få någon av kommunernas platser inom 48 timmar efter att de ankommit till
Sverige. I väntan på det kan de placeras på någon av Malmö stads
transitboenden, som finns i bland annat Vellinge, Lomma och Trelleborg. Det som
oftast sker när platserna inte räcker är att många av barnen stannar i Malmö.
Men det som inträffade förra året var att transitboendena blev fulla, och då blir
barnen folkbokförda i kommunen där transitboendet finns, och får stanna i den
kommunen.

– Det gick bra, men det är stor risk att det händer igen. Vi
samarbetar på alla nivåer, med Migrationsverket och Sveriges kommuner och
landsting, för att få en lösning. Det finns potential och vi kommer att klara
det här, säger Åsa Stenbäck Holmér.

Flera skånska kommuner öppnade boenden under hösten 2011.

– Det är ett oerhört stort ansvar och arbete som kommunen
gör när den ska öka antalet ensamkommande flyktingbarn. Många kommuner har
precis startat nya boenden som de inte haft tidigare. Då kan vi inte säga i
januari ”kan ni ta fler?”.

Däremot håller fler kommuner på att diskutera nya avtal.

– Med Åstorp har vi ganska långtgående samtal, och de har en vilja att ta emot, säger hon.

Östra Göinges tidigare avtal har hunnit gå ut, men ett nytt förslag håller på att tas fram. Skurups kommun letar lokaler och även Perstorp ska ta upp frågan på nytt.

Bjuv, Burlöv och Landskrona är de skånska kommuner som hittills sagt att de inte har möjlighet att ta emot ensamkommande flyktingbarn, enligt Björn Carlsson, integrationsutvecklare på länsstyrelsen i Skåne.

– Burlöv har deklarerat att det inte är aktuellt för stunden. Det är Skånes till ytan minsta kommun och de har en transitanläggning, så de har fullt upp med verksamheten ändå, säger han.

Fakta: 

De skånska kommunernas nuvarande avtal om mottagandet av ensamkommande flyktingbarn

Bjuv Inget avtal

Bromölla 6 platser

Burlöv Inget avtal

Båstad 5 barn

Eslöv 12 platser

Helsingborg 12 platser

Hässleholm 8 platser

Höganäs 5 barn

Hörby 5 barn

Höör 5 barn

Klippan 8 barn

Kristianstad 5 barn

Kävlinge 5 platser

Landskrona Inget avtal

Lomma 8 barn

Lund 18 platser

Malmö 15 platser

Osby 12 platser

Perstorp Samtal pågår

Simrishamn 5 barn

Sjöbo 5 barn

Skurup Samtal pågår

Staffanstorp 5 barn

Svalöv 8 platser

Svedala 8 barn

Tomelilla 8 platser

Trelleborg 12 platser

Vellinge 5-8 barn

Ystad 5 barn

Åstorp Samtal pågår

Ängelholm 10 platser

Örkelljunga 8 barn

Östra Göinge Samtal pågår

Totalt 126 platser + 75-78 barn

En del kommuner har avtal om att ta emot ett visst antal barn per år. Andra har ett visst antal platser till förfogande. När ett barn till exempel får beslut om uppehållstillstånd, blir platsen ledig för ett nytt barn. Kommuner med ett visst antal platser tar alltså emot fler barn per år.

Källor: Migrationsverket, Björn Carlsson på länsstyrelsen i Skåne

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Företag byteshandlar i ny barterring

Lokala företag blir starkare om de byter sitt överskott av varor och tjänster med varandra. Det är tanken med en så kallad barterring, som nu startar för första gången i Sverige.

Så ska städer bli hållbara

Ny studie: Om vi vill öka ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet behöver vi fokusera mer på städerna.

Fria Tidningen

© 2026 Fria.Nu