Det är flera olika lagar som behandlar frågan om kontrollanters våldsutövande. Enligt lagen om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik får trafiktjänstemän avvisa den som vägrar lösa biljett eller betala tilläggavgift. Dock är det polisen som ska genomföra själva avvisningen, det vill säga föra resenären av fordonet. Enligt ordningslagen får trafiktjänstemän endast ge trafikanter anvisningar eller tillsägelser.

Dessa lagar ger därmed inte kontrollanterna rätt att gripa eller utöva våld mot resenärer. Men enligt rättegångsbalken har alla rätt att utföra så kallat envarsgripande – och det är vad kontrollanterna faller tillbaka på när de griper resenärer.

För att få göra ett envarsgripande måste det misstänkta brottet ha fängelse i straffskalan. När det gäller plankning, eller snyltning, brukar bedrägligt beteende åberopas, vilket kan ge fängelse och därmed motivera envarsgripande. Men att gripa resenärer ska vara den allra sista utvägen, enligt Jack Ågren, lärare och doktorand i straffrätt vid Stockholms universitet.

– Man kan se det som en stege, där det goda samtalet kommer först, om resenären ändå inte vill betala ska kontrollanten tillkalla polis för att utföra en avvisning. I sista hand ska kontrollanten använda envarsgripande, säger Jack Ågren.

Viktigt vid envarsgripande är att polis tillkallas skyndsamt.

– Det får inte finnas något självändamål i att brotta ner någon på gatan, man får inte heller kroppsvisitera någon för att få fram personens identitet, det är polisens sak att göra. 

Även den som griper kan dömas för brott om den går för långt.

– Kontrollanter kan göra sig skyldiga till olaga frihetsberövande, misshandel och ofredande, säger Jack Ågren.

Var går gränsen mellan ett lagligt gripande och olaga frihetsberövande?

– Det är svårt att säga generellt. Det enskilda fallet avgörs i domstol. Det kan vara så att både den som griper och den som grips har använt för mycket våld och döms för brott, eller att ingen döms.

Lagen ger också utrymme för att alla kan göra misstag. 

– Om någon skriker "ta fast tjuven" och jag råkar gripa fel person, så finns utrymme för att göra misstag. Lagen ger även utrymme för resenären att göra misstag. Man får inte ta ut tilläggsavgift om jag på grund av ålder, sjukdom, bristande kännedom om lokala förhållanden eller andra omständigheter inte kunnat betala, men det är en bedömningsfråga, säger Jack Ågren.

Ett vanligt scenario är att en resenär har betalat strax innan biljettkontrollanterna går på spårvagnen och att resenären har ett giltigt färdbevis vid själva kontrollen – får biljettkontrollanter då gripa en person för att den har "betalat för sent"?

– Om man har ett sådant system som Västtrafik har – att man går ombord först och sedan löser biljett på vagnen – så är det orimligt att inte tillåta en fördröjning innan man har en biljett. 

– Om jag har betalat och väntar på en biljett vid automaten eller väntar på bekräftelse för en sms-biljett och har dålig täckning just då, så synes det som väldigt hårt att direkt gå på någon och kräva pengar.