Skånes Fria

Skolans läroböcker är diskriminerande

SO-böcker i Malmös skolor ger stereotypa bilder av kvinnor, hbt-personer, muslimer och människor som har en bakgrund utanför Sverige. Lärarna behöver oftast komplettera med annat material för att kunna undervisa om skolans värdegrund. Det visar en granskning som gjorts vid Malmö högskola på uppdrag av Malmö stad.

Rapporten heter Skolans värdegrund – en granskning av läroböcker i Malmös skolor och är skriven av Bobby Svitzer och Therese Svensson vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning på Malmö högskola. Författarna har dels analyserat läroböcker och dels intervjuat lärare från tio högstadie- och gymnasieskolor i Malmö.

När det gäller etnicitet är begreppet sällan tillräckligt väl definierat. Etnicitet knyts ofta till problem och utmaningar som samhället måste lösa.

– En bok i samhällskunskap kopplar etnicitet till arbetslöshet, otrygga anställningar och deltidsjobb. Det står också att barn till invandrare får sämre betyg och ofta hoppar av gymnasiet. Det finns en risk att man då enbart kopplar invandring till problem, säger docent Berit Wigerfelt, en av handledarna för arbetet.

Detta trots att skolans värdegrund förespråkar en positiv skildring av etnicitet och etnisk mångfald.

I både text och bild är det en heterosexuell norm som dominerar. Homosexualitet skildras framför allt i samband med diskussioner om diskriminering och fördomar. Transsexualitet är helt osynligt i böckerna som granskats.

Det är dessutom en manlig norm som genomsyrar läromedlen.

Männen är överrepresenterade i både texter och bilder. Kvinnornas roll är främst passiv, de förekommer inte i maktpositioner och diskussioner om könsnormer lyser med sin frånvaro. Frågor som feminism uppmärksammas i förekommande fall som avskilda avsnitt.

I religionsböckerna illustreras många exempel med hjälp av stereotyper, inte minst när det gäller islam.

– Islam skildras ofta i samband med terrorism och konflikter, säger Berit Wigerfelt.

Läromedlen tycks alltså inte räcka till när det gäller värdegrundsfrågorna. Bilden bekräftas av de lärare som intervjuats under arbetet. I stället lägger de mycket tid på att själva leta upp kompletterande material. Överlag tycker de inte att tiden räcker till för att jobba med värdegrunden som de skulle vilja. Samtidigt säger flera av dem att behovet är stort, eftersom det finns en diskriminerande jargong på många skolor.

Det oroar jämställdhetskommunalråd Hanna Gedin (V).

– Lärarna måste ges redskapen för att möta de frågeställningar som kommer upp, säger hon.

Nu när rapporten är publicerad är nästa steg att skicka ut den till alla stadsdelarna så att de kan ta till sig informationen. Sedan vill Hanna Gedin undersöka möjligheterna att göra det lättare för lärarna att hitta bra material att jobba med, och samla de goda exemplen.

– Det är rektorn som har ansvar för verksamheten. Vi kan inte bestämma centralt vad skolorna ska köpa in, och det vore väldigt problematiskt om vi gjorde det. Det är också en fråga om kostnaden för att byta ut litteraturen, säger hon.

Fakta: 

Läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan från 1994 inleds med varsitt avsnitt om skolans värdegrund. Skolan ska förmedla följande värden till eleverna: människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta.

SO står för samhällsorienterande ämnen, det vill säga religion, geografi, historia och samhällskunskap.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Företag byteshandlar i ny barterring

Lokala företag blir starkare om de byter sitt överskott av varor och tjänster med varandra. Det är tanken med en så kallad barterring, som nu startar för första gången i Sverige.

Så ska städer bli hållbara

Ny studie: Om vi vill öka ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet behöver vi fokusera mer på städerna.

Fria Tidningen

© 2026 Fria.Nu