Möss, råttor, katter, hundar, grisar och kaniner. Det är några av de djur som Göteborgs djurförsöksetiska nämnd beviljat tester på. Under 2011 handlade nämnden 352 ansökningar om djurförsök. Av dem godkändes 256 direkt och 96 godkändes med villkor. Noll ansökningar fick avslag.

I oktober 2010 fick Göteborgs djurförsöksetiska nämnd kritik från justitieombudsmannen, JO, eftersom nämnden inte följde förvaltningslagens regler om jäv. Bakgrunden var att ledamöter fick närvara "inledningsvis" i ärenden där de var jäviga. Enligt JO användes en allt för informell handläggningsform där gränsen mellan inhämtning av uppgifter och överläggning inför beslut var oklar.

– Det är förvånande att det går till såhär, särskilt med tanke på att domare sitter med i nämnderna. Reglerna är tydliga och enkla och nämnderna borde ha kompetens nog att följa dem, sa Jens Västberg, handläggare hos JO, till GFT.

Göteborgs djurförsöksetiska nämnd är indelad i två avdelningar, vardera bestående av två jurister, fyra personer från Göteborgs universitet, två från Astra Zeneca och sex lekmän som representerar politiska partier samt djurskyddsorganisationer.

Enligt Joakim Sandberg, som sitter i Göteborgsnämndens avdelning två som representant för Djurens Rätt, har nämnderna till viss del ändrat sina rutiner efter JO-kritiken. Nu går jäviga ledamöter ut ur rummet under hela handläggningen.

– Men de har börjat med en ny grej, i november skickades en veterinär som jobbade på Astra Zeneca för att vara med på mötet, berättar Joakim Sandberg.

Det var den 16 november 2011 som avdelning två handlade ett ärende gällande försök med kaniner på Astra Zeneca. Joakim Sandberg reserverade sig mot ansökan på grund av en formulering:

"Rastning av kaniker på golv är i dag problematiskt för oss. Detta beror på att golven är hala, vi har fullt i alla rum i den enhet där kaniner hålls och att det är brist på personal som kan rasta kaniner".

– De menade alltså att de inte hade råd att rasta kaninerna, säger Sandberg.

Under hela mötet satt en veterinär med – som är föreståndare för Astra Zenecas djurenhet. Det kan ha påverkat nämndens beslut, menar ledamoten Kristian Green som anmälde händelsen till JO.

– Föreståndare får närvara för att lämna sakupplysningar, men hon gav osakliga uppgifter gällande rastningen av kaninerna. Bland annat sa hon "får vi inte göra så här så flyttar forskningen utomlands". Vi som nämnd ska pröva nytta mot lidande, inte ta hänsyn till arbetstillfällen, så där borde ordföranden ha gripit in, säger Kristian Green.

Veterinären var med även under beslutet.

– Jag hoppas att ledamöterna inte tog hänsyn till vad veterinären sa, men man kan inte vara säker, säger Green.

JO har tagit sig an anmälan och myndighetens beslut väntas om några veckor. Nämnden har lämnat in ett svar till JO. Där skriver man det hade varit jäv om veterinären fått argumentera för det egna företaget, men att veterinären endast lämnade sakuppgifter.

Men det stämmer inte, enligt Joakim Sandberg och Kristian Green som säger att veterinären argumenterade för bolagets intressen.

Kristian Green ifrågasätter också nämndens remissförfarande gällande JO-svaret.

– Svaret var skrivit för hela nämndens räkning, men ledamöter från djurskyddsorganisationerna kände inte igen sig i svaret. Remissen borde ha förankrats hos alla, säger Green.

Niclas Falkendal är ordförande i avdelning två, han beslutade att endast de som röstat för den aktuella ansökan skulle få yttra sig i JO-svaret.

Borde inte hela nämnden ha möjlighet att ge synpunkter?

– Jag bedömde att den majoritet som tog beslutet skulle ha möjlighet att ha synpunkter, säger Falkendal.

Joakim Sandberg menar att det finns en grundläggande jävsproblematik i nämndens uppbyggnad. Halva nämnden består av personal från Göteborgs universitet och Astra Zeneca – de två instanser som i stort sett alla ansökningar kommer ifrån.

– De som bestämmer är forskare som själva utför djurförsök, och deras inställning är hela tiden att försvara varje ansökan. De vill inte hindra andra att bedriva forskning, säger Sandberg.

Men forskarna utgör bara halva nämnden, hur kan de då bestämma?

– De politiska representanterna brukar i stort sett inte säga någonting och de välrenommerade forskarna har stort socialt inflytande. Tycker forskarna att något är okej säger ingen emot, utom djurrättsaktivisterna, säger Joakim Sandberg.

Kristian Green berättar också att Astra Zeneca ofta skickar flera personer till beredningsmöten.

– De har alltid en väldigt stor närvaro. Man kan fundera över om det är lämpligt eftersom de har ett vinstintresse, säger han.

Joakim Sandberg anser att hela nämndstrukturen bör göras om, så att nämnden istället består av oberoende veterinärer och experter inom vetenskap och etik.

Nämndens uppdrag är att väga nytta mot lidande – och att bedöma om det finns alternativa metoder. Enligt djurskyddslagen får försök med djur endast genomföras om syftet med verksamheten inte kan uppnås med någon annan tillfredsställande metod utan djur.

– Men sådant har vi i nämnden ingen kompetens att bedöma, så den frågan kommer aldrig upp. Om åtminstone en av ledamöterna var expert på alternativa metoder vore bra. Jag är förvånad över att detta tillåts vara officiell myndighetsutövning, säger Joakim Sandberg.