Regeringsförslag saknar krav för lågenergihus
Regeringen har tagit fram ett förslag till handlingsprogram för framtida energisnåla hus. Men i förslaget sägs inte vilka krav på energiförbrukning som ska gälla utan bara att kraven bör skärpas. Naturskyddsföreningen är starkt kritiska och menar att förslaget i princip accepterar dagens kravnivå.
I slutet av mars presenterade regeringen en handlingsplan utifrån ett EU-direktiv som kräver att alla nya byggnader som byggs från och med 2021 ska vara så kallade nära noll energi-byggnader. Vad som ska definiera en sådan byggnad är upp till respektive medlemsstat.
I remissversionen av handlingsplanen menade regeringen att de nya byggregler som trädde i kraft vid årsskiftet även skulle användas som definition på nära noll energi-byggnader. Men detta förslag fick kritik av ett stort antal remissinstanser som ville se en mer långtgående energieffektivisering. Regeringen tycks ha tagit visst intryck av kritiken och skriver nu att kraven ska skärpas – dock utan att ange hur mycket.
– Det finns ingen anledning att dra frågan i långbänk. Vi tolkar det som att det finns olika uppfattningar inom regeringen. Att inte ange någon nivå ger otydliga spelregler för industrin, säger Svante Axelsson, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.
Han menar att energikraven på bostäder borde skärpas rejält redan nu.
– Sverige har tolkat 90 till 110 kWh per kvadratmeter och år som nära 0. Det borde i stället ha varit kring 50 kWh per kvadratmeter och år till år 2020 och därefter ännu lägre.
Han påminner om hur viktigt det är med energikrav på hus som ska användas under lång tid.
– En bil används i kanske 18 år medan ett hus står i 100 år. Då måste man tänka längre fram.
– Byggbolagen säger att det inte är dyrare att bygga energisnålt - bara man harmoniserar kraven mellan olika kommuner. Det är också billigare att leva i energisnåla hus.
Hannes Carl Borg som är politiskt sakkunnig på Näringsdepartementet menar att kraven på nära noll energi-byggnader är viktiga men att det behövs mer underlag för att sätta kravnivån.
”Utifrån dagens utveckling ser vi det som rimligt att kraven skärps framöver, men det behöver finnas goda underlag för att sätta skärpningarna på rätt nivå”, skriver han i ett mejlsvar till Fria Tidningen.
Borg skriver också att regeringen avser att genomföra främjandeåtgärder och analyser som ska ge sådan kunskap som behövs för att skärpa kraven ytterligare, mot en nära noll energi-nivå. En första kontrollstation ska vara år 2015.
Nya krav från januari:
De nya kraven från januari i år för bostäder som har annat uppvärmningssätt än elvärme:
Klimatzon 1: 130 kWh/m2 och år (tidigare krav: 150 kWh/m2 och år)
Klimatzon 2: 110 kWh/m2 och år (tidigare krav: 130 kWh/m2 och år)
Klimatzon 3: 90 kWh/m2 och år (tidigare krav: 110 kWh/m2 och år)
Källa:www.boverket.se
