Sverige blir allt mer integrerat i EU. Jordbrukspolitiken, försvarspolitiken och utrikespolitiken är några av de områden där Sveriges politik samordnas med EU. Samtidigt är kunskapen låg och debatten tyst om EU:s makt, betydelse och integrering i det svenska samhället. Det leder till två allvarliga problem, menar Yvonne Ruwaida, ledamot i Miljöpartiets partistyrelse.

– Det ena är att folkrörelser får svårt att påverka det som sker i EU. Det är problematiskt ur ett demokratiperspektiv, säger Ruwaida, som när hon var riksdagsledamot 2002-2006 deltog i utredningen ”Sluta strunta i EU”.

– Det andra är att medborgare får svårt att hitta rätt i det som EU tar beslut om: vilka pengar och möjligheter som EU ger. Det gynnar de redan starka aktörerna, de som redan har mycket kunskap eller känner någon som har det.

EU-upplysningen ska ge opartisk information till medborgare som har frågor kring de områden Ruwaida tar upp. Upplysningen har haft ett eget kontor på riksdagen sedan 1996, då den ersatte Sekretariatet för Europainformation. Men nu kan EU-upplysningen vara på väg bort. Enligt ett förslag från riksdagens kommunikationsavdelning ska EU-informationen i stället inlemmas i det övriga informationsarbetet. Det med förklaringen att ”EU-frågorna har kommit att bli en integrerad del av utskottens verksamhet och övrig riksdagsverksamhet”. Men förslaget bygger på en bristfällig analys enligt personalen på EU-upplysningen, som oroas både av personalpolitiska förändringar och EU-informationens framtida kvalitet.

– Det kommer att bli svårare att upprätthålla en hög kompetens bland de anställda om de är spridda på andra avdelningar, säger Elise-Marie Donovan, fackordförande för Saco i riksdagen.

Donovan tillägger att omorganisationen kan strida mot riksdagens beslut om att EU-upplysningen ska arbeta självständigt och ha en tydlig egen identitet. Men Sacos motpart Linda Linder, avdelningschefen på riksdagens kommunikationsavdelning, slätar över konflikten.

– Vi tittar på sådana juridiska frågor och andra frågor just nu, säger Linder och påpekar åter att EU-frågorna nu, 17 år efter Sveriges inträde i unionen, är en del av riksdagens dagliga arbete.

– Man ska inte behöva undra om det är en EU-fråga eller en inrikesfråga. Det underlättar för medborgaren att bara ha en ingång till informationen.