”Västra Götalandsregionen satsar 485 miljoner för att trygga sjukvårdens utveckling” trumpetade S-V-MP ut i ett pressmeddelande den 19 mars. När regionstyrelsen sagt sitt blev beloppet högre – 499 miljoner. Det kan låta som en stor satsning, men Vårdförbundet är inte nöjda.

– Jag kan inte utröna annat än att det handlar om lite uppskov med takten på besparingskraven. Det är ingen satsning på något från regionens sida vad jag kan förstå, säger Marita Tenggren, ordförande för Vårdförbundet i Västra Götaland.

Arvin Yarollahi är läkare och drivande i kampanjen Vårdupproret. Han välkomnar en ökad budget, men är skeptisk till satsningen eftersom han menar att sjukvårdens ekonomiska problem snarare handlar om felprioriteringar.

– Vi spenderar mer än någonsin på vård i dag, och nu kommer ytterligare en satsning. På golvet har dock sjuksköterskor och övrig personal aldrig förr jobbat och slitit som de gör i dag. Jag skulle vilja se dessa pengar öronmärkta till vårdplatser och personal.

Där är behovet större, än exempelvis behovet av satsningen på 1,3 miljarder kronor på ett bild- och interventionscentrum, menar han.

– I min familj investerar vi inte i en splitter ny bil när vi knappt har pengar till att köpa mat, detsamma bör gälla våra landstingspolitiker – basal omvårdnad före spjutspetssjukvård, säger Arvin Yarollahi.

– Det är felprioriteringar som sedan bidrar till att man inte kan bygga en ny förlossningsavdelning eller tvingas sparka ut våra sjukaste psykiatripatienter till att klara sig i öppenvården och äldre att klara sig allt längre i hemmet med minimalt kommunal stöd, säger han.

För att förstå hur mycket pengar 499 miljoner är för regionens plånbok kan det jämföras med andra poster. Under 2011 lade regionen exemelvis 535 miljoner kronor på bemanningsföretag och 445 miljoner på konsulttjänster. Regionstyrelsen och regionservice lade 103 respektive 131 miljoner på sådana tjänster 2011. Regionens revisorer menar att beloppen är anmärkningsvärda.

Vid en närmare granskning av de dokument som regionens nya vårdsatsning baseras på finner man främst besparingsförslag. Bland annat skriver man om hur patienttillströmningen till sjukhusens akutmottagningar ska kunna minskas. Här skrivs det att det finns två sätt att minska antalet patienter:

1) att reducera bakomliggande sjuklighet och ohälsa.

2) styra patientströmmarna i en annan riktning.

Slutsatsen är är det är det sistnämnda alternativet som regionen bör satsa på: ”Förslagen fokuserar på att avleda/leda rätt delar av det existerande patientflödet.”

Sjukhusen föreslås därför “avleda/leda” patienterna till primärvården, den kommunala hälso- och sjukvården och att få fler att ringa sjukvårdsupplysningen.

– Det är helt ofattbart hur politikerna leker med människoliv på detta sätt, kommenterar Arvin Yarollahi.

– För närmare ett år sedan lovade man ”mindre än en timma till läkare” på akuten för att vinna regionvalet, man lockade patienterna till våra akutmottagningar, bidrog till att personal fick jobba dubbelt så hårt och överbelastade sjukvården utan att tillföra extra resurser. Nu funderar de på att dra tillbaka direktivet och istället fokusera på att ”styra bort patientströmmarna” från akuten.

För att kunna styra patienter från akuten till primärvården, måste den senare få ökade resurser, enligt Yarollahi.

– Att ringa vårdcentralen och få tid samma dag är väldigt svårt. Många gånger är belastningen så hög på vårdcentralen att man istället ändå tvingas skicka patienten vidare till akuten. Även primärvården har en budget att hålla – om man ska styra bort patienterna från akuten så måste man först och främst se till att primärvården får de resurser de behöver för att klara av att ge mer akutvård, säger Arvin Yarollahi.

Hans förslag är att öppna fler primärvårdsakutmottagningar både dag och kvällstid och att göra det lättare att få akuttider genom sjukvårdsupplysningen.

I dokumenten som vårdsatsningen bygger på ges även förslaget att regionen under 2012 ska införa dyrare besök på sjukhusens akutmottagningar för dem som inte har remiss från primärvården. Ett annat förslag är att ledtidsmålen för den medicinskt lägst prioriterade gruppen ska slopas. Man föreslår också att löneökningen begränsas genom att regionens lönekostnader ökar med mindre än 2,1 procent i sjukvården och mindre än 1,8 procent regionens övriga verksamheter.

De två olika procentsatserna kommer från ett jämställdhetsarbete där grupper som tidigare varit lönediskriminerade ska få en högre höjning för att jämna ut glappet. I den prioriterade gruppen som ska få 2,1 procent i höjning återfinns Vårdförbundets medlemmar.

– Det är intressant att regionens prioriterade anställda får lägre höjning än IF Metall som brukar vara riktmärket. Deras höjning ligger på 2,6 procent, säger Marita Tenggren.

I regionens tilläggsbudget står Sahlgrenska Universitetssjukhuset helt utan extra pengar, liksom Drottning Silvias barnsjukhus, som är en del av SU, och den del där Vårdförbundet menar att behovet av resurser är som störst.

– Det är inte ett ljud om barnkliniken i underlaget och när det gäller SU verkar det som att SU fixat allt så fint själv. Men det är på medarbetarnas bekostnad och det är ett fruktansvärt högt pris som medarbetarna har betalat, säger Marita Tenggren.