Omkring en halv miljon människor är registrerade i Kronofogdens databas på grund av problem med att betala skulder.

– Det är ganska mycket för att vara ett litet land. Det får effekter på möjligheten att hyra en bostad eller låna pengar. Människor blir spärrande från vanliga och viktiga samhällsfunktioner. För många blir det en ond spiral. En del tar till exempel nya dyra krediter för att läka såren, säger Bengt Holmström, rättsutvecklare på Kronofogden.

Han menar att det är ett samhällsproblem om människor hamnar hos Kronofogden trots att det kanske hade gått att undvika. På Lunds universitet har man en liknande syn.

– Överskuldsättningen är problematisk på många olika nivåer. Framför allt är det frågan om personliga tragedier för dem som drabbas och inte sällan är barn inblandade genom sina föräldrar. Överskuldsättningen är också en viktig fråga i förhållande till boende och hemlöshet. Men det är också ett problem för samhället i övrigt, säger Måns Svensson som är föreståndare för Arbetsmiljöhögskolan vid Lunds universitet.

Dels tycker han att det är allvarligt att människor inte kan vara med i olika ekonomiska sammanhang och dels påpekar han att organisationer och privatpersoner drabbas när någon inte kan betala sin skuld.

På Kronofogdemyndigheten har man nyligen formulerat en vision om att vara en pådrivande kraft för att alla ska få betalt och ingen ska bli överskuldsatt. För att arbeta mot visionen behövs mer fakta om effekten av myndighetens arbete, och om de skuldsatta. I dag finns mest teorier om orsakerna till att människor får skulder som de inte kan betala.

– Ibland är det bara på grund av slarv. Det är lätt att säga att det beror på skilsmässor eller sjukdom men det finns andra orsakssamband som vi vill åt, säger Bengt Holmström.

Tanken är att två till fyra anställda vid Kronofogden ska få möjligheten att forska som en del av sin anställning från och med i höst. Dessutom har myndigheten tänkt att betala olika forskningsprojekt.

Bengt Holmström hoppas att forskningen ska leda till förslag på nya lagar, bättre samarbeten med andra myndigheter och i längden mindre skulder. Måns Svensson skulle på sikt vilja få till en annan syn på problemet.

– Min önskan är att man skall se på betalningsanmärkningar som på trafikolyckor, det vill säga erkänna att såväl individ som samhälle har ett ansvar. Ambitionen skall vara tydlig och gå ut på att eliminera överskuldsättningen. Samhället behöver utveckla såväl ambition samt modeller för att komma tillrätta med problematiken. Jag ser mycket positivt på att Kronofogdemyndigheten tar ett ansvar för kunskapsutvecklingen på området, säger han. 

Fotnot: En betalningsanmärkning är en notering, hos ett företag som gör kreditvärderingar, om att någon anses vara en opålitlig betalare. Den kan inte överklagas.