Göteborgs Fria

De åtalas för aktion mot krigsindustrin

Få har undgått Sveriges inblandning gällande en vapenfabrik i Saudiarabien. Några som länge har kämpat mot krigsindustrin är Eva Sörenson och Caroline Andersson från Göteborg. I morgon, tisdag, ställs de inför rätta för att de förra sommaren tog sig in på militärområdet Neat i norra Sverige.

Den 27 mars hålls rättegången i Piteå mot nio personer som åtalas för olaga intrång och/eller skadegörelse efter nätverket Ofogs fredsaktion på militärområdet Neat den 26 juli 2011. Eva Sörenson och Caroline Andersson är två av de åtalade.

De var med i två olika grupper, den ena höll upp en banderoll där det stor ”War starts here – stop it here” och den andra gruppen målade ett stort peacemärke med rosa färg på marken.

Neat är ett militärt flygövningsområde som sträcker sig från Arvidsjaurs kommun, genom Jokkmokk och Kiruna upp till finska gränsen. Där utför såväl svensk som utländsk militär tester av och övningar med missiler, flygplan och vapen.

– Det kan framstå som en oskyldig verksamhet som Sverige bedriver för att tjäna pengar, men det bidrar till att krig utförs i andra länder, säger Eva Sörenson.

År 2009 genomförde Nato en stor luftövning på platsen, varpå Ofog gjorde protestaktioner på platsen. Sedan dess har protester genomförts där varje år och förra sommaren växte protestlägret när både internationella och inhemska fredsorganisatoner anslöt, exempelvis War resisters international, Gays and lesbians of Zimbabwe, Climate Justice Action och Kvinnor för fred.

Sveriges militära samarbeten har den senaste tiden blivit en högaktuell fråga, i och med den svenska inblandningen i planerna kring en vapenfabrik i Saudiarabien. Eva Sörenson och Caroline Andersson blev dock inte förvånade när de hörde nyheten.

– Det är galet, men inte förvånande. Sverige är väldigt inblandat i den globala krigsindustrin, säger Caroline Andersson.

Förra veckan redovisade regeringen den svenska vapenexporten under 2011. Organisationen Svenska Freds har gått igenom statistiken, som visar att 56 procent av den svenska krigsmaterielexporten gick till länder som den amerikanska organisationen Freedom House klassar som ickedemokratier. Däribland Brunei, Förenade Arabemiraten och Saudiarabien.

– Alla partier kände kanske inte till vapenfabriken, men de känner till vapenexporten. Det visar att alla partier vet om det utan att göra något, de tycker väl att det är en bra affär, säger Caroline Andersson.

Eva Sörenson ifrågasätter också medias rapportering kring det norska militärflygplanet som nyligen störtade vid Kebnekajse.

– Det är få som ifrågasätter vad planet gjorde i Sverige, varför ett militärplan från ett Nato-land flög här fast Sverige officiellt inte är med i Nato, säger Sörenson.

Under morgondagens rättegång kommer Eva Sörenson vara med på videolänk från hovrätten i Göteborg, medan Caroline Andersson kommer vara på plats i Piteå. Domen väntas innebära ett skadestånd på 55 000 kronor, uppdelat på ungefär 15 personer. Det är dock inget som skrämmer de åtalade.

– Det straff vi får är ingenting mot vad den här verksamheten innebär. Det de övar på är något som förstör miljön och människors liv. Att jag riskerar lite böter är inget i sammanhanget, säger Caroline Andersson.

Rättegången är en del av aktionen, enligt Andersson och Sörenson, som kommer att använda sina slutpläderingar till att prata om bland annat hur flygövningarna vid Neat påverkar den lokala miljön och djurlivet.

– Och så kommer vi prata om hur krigsindustrin är rasistisk, hur den anses okej för att det inte drabbar oss utan människor långt bort som vi inte känner till, säger Eva Sörenson. 

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Så kan #metoo påverka arbetslivet

MeToo

”Det kommer alltid att finnas en före och efter #metoo” – Fria pratar #metoo och arbetsrätt med två fackliga experter.

Fria Tidningen

Här är alla metoo-upprop

MeToo

49 yrkeskårer och andra grupper vittnar om sexuella trakasserier ­– här är hela listan.

Fria Tidningen

Forskare kräver nytt klimatmål

2 eller 1,5 grader. Det kan låta lika men innebär stora skillnader när det gäller den globala uppvärmningen, visar ny forskning.

Fria Tidningen

© 2026 Fria.Nu