Skånes Fria

Tyst om svartas situation i Sverige

Arbetet mot diskriminering av svarta möter hela tiden motstånd, även från antirasister. Det säger Jallow Momodou, som är talesperson för Afrosvenskarnas riksförbund och styrelseledamot i European network against racism. Alla behöver göra mer för att bryta tystnaden i frågan, menar han.

– Jag vill gärna prata om tystnaden som finns i Sverige och Europa kring den specifika rasismen mot svarta människor. Man pratar om rasismen mot romer, muslimer och judar, men jag kan inte komma på någon gång som jag hört politiker prata om rasismen specifikt mot svarta, säger Jallow Momodou.

Det arbete som Afrosvenskarnas riksförbund och European network against racism gör möter mycket motstånd, berättar han, under sin föreläsning på temat Loud silence – Att vara svart i Sverige. Den ingår i en konferens om rasism på Malmö högskola, på FN-dagen mot rasism och diskriminering den 21 mars.

– Vi får ganska mycket motstånd, inte bara från högerextremister som sverigedemokrater utan från vanliga, välutbildade människor och så kallade antirasister.

Han får ofta höra att ”vi får inte prata om svarta och vita, det är rasistiskt och det skapar motsättningar”.

– Det är som att säga till feminister att de inte får prata om män och kvinnor. Hur ska de då kunna prata om den underordning som kvinnor befinner sig i?

Jallow Momodou menar att vi väljer att inte prata om svarta och vita, för att det blir obekvämt.

– Det är ett väldigt känsligt ämne med en lång historia av motsättningar mellan svarta och vita. Det är en smutsig historia som man helst vill glömma.

Att andra grupper som romer och judar ofta får mer uppmärksamhet, menar han beror på att vita har lättare att identifiera sig med de grupperna än med svarta.

– Det ligger väldigt djupt rotat i historien. Carl von Linné var pionjär, med svarta längst ner i hierarkin. Han uppfattade inte ens svarta som människor, utan som en blandning mellan människor och djur. Den motsättningen sitter kvar och tar sig uttryck på flera olika sätt i vårt samhälle. Det finns en jättestor del av det svenska samhället som verkligen har fördomar mot svarta.

Söndag den 25 mars infaller FN:s internationella dag till minne för offren för den transatlantiska slavhandeln, men Jallow Momodou känner inte till att några särskilda aktiviteter planeras av Sverige som land, trots att Sverige var en slavhandlarnation.

– Tystnaden kring den svenska inblandningen i den transatlantiska slavhandeln har till effekt att det är svårt att prata om rasism i vår samtid och att förklara den sociala och ekonomiska underordning som drabbar afrosvenskar ännu i dag.

Han uppmanar därför alla att skriva något om dagen på sin Facebookprofil.

Sedan ger han flera exempel på djupt rasistiska debatter och företeelser som förekommit i Sverige de senaste åren. Ett exempel är en dom i Arbetsdomstolen 2009 som gällde diskriminering i Härryda kommun. Anställda hade kallat en svart man ”svarting”, men det blev ingen fällande dom. Motiveringen var att den som använder ord som den inte själv anser diskriminerande, inte kan fällas för diskriminering.

Jallow Momodou tar upp många fler händelser, som den somaliska kvinnan i Tomelilla som blev stenad av skolbarn, och den djupt rasistiska debatt som följde på Utbildningsradions tecknade sexualupplysningsfilm, där bland annat en vit tjej och en svart kille har sex. Han menar att reaktionerna i stort sett brukar utebli från politikerna, rättssamhället, medierna och enskilda medborgare.

– När vi är tysta, innebär det att vi håller med. Vi måste alla rannsaka oss själva, för alla vi har ett ansvar för att bekämpa rasism oavsett vem som utsätts för den. Det är dags för svenska folket att bryta tystnaden.

FN-dagen mot rasism och diskriminering inrättades för att hedra minnet av de 69 fredliga, svarta demonstranter som sköts ihjäl av polisen 1960 i Sharpeville i Sydafrika när de protesterade mot skärpta passlagar.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Företag byteshandlar i ny barterring

Lokala företag blir starkare om de byter sitt överskott av varor och tjänster med varandra. Det är tanken med en så kallad barterring, som nu startar för första gången i Sverige.

Så ska städer bli hållbara

Ny studie: Om vi vill öka ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet behöver vi fokusera mer på städerna.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu