Många medieredaktioner har fått Göteborgs universitets lista på 100 kvinnliga forskare. Henrik Axlid, pressekreterare på Göteborgs universitet, GU, är en av dem som sammanställt listan.

– Vi gjorde listan för att journalister ofta frågar efter kvinnliga experter, de upplever att det är svårt att få tag på kvinnor, och för att den bild som ges i media inte är representativ för verkligheten, säger Henrik Axlid.

Av de experter som figurerade i svenska medier år 2010 var 24 procent kvinnor, utifrån de ariklar som analyserats i rapporten Räkna med kvinnor.

En av personerna på listan är Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi, som forskar om allergier hos barn – och som även har forskat om vad som styr kvinnors och mäns möjligheter att göra forskarkarriär. Hon menar att orsaken till ojämställdheten snarare ligger i ett ojämställt universitet, än hos medierna.

– Jag tycker man ska rensa hemma hos sig själv först. Det har varit känt i 20 år att kvinnor har svårt att komma fram inom den naturvetenskapliga fakulteten, säger Agnes Wold.

I rapporten Jämställda fakulteter från 2011 granskas (o)jämställdheten på GU:s utbildningsvetenskapliga och naturvetenskapliga fakulteter. Rapporten visar att om man räknar kvinnor och män på ledningsuppdrag och i kommittéer så råder relativ jämställdhet.

Men i intervjudelen av undersökningen framkommer att de officiella beslutsstrukturerna sätts ur spel på den naturvetenskapliga fakulteten och att informella maktcentra har stort inflytande. Andelen män som nyanställs som lektorer och professorer motsvarar inte heller könsfördelningen bland doktorander. Män anställs i högre grad, enligt rapporten.

Sett till GU i stort råder en övervikt på kvinnor på doktorandnivå, en övervikt som mattas av ju högre upp i organisationen man kommer. Bland GU:s 477 professorer är tre fjärdedelar män.

Att det fortfarande ser ut så menar Agnes Wold visar på ett ointresse från ledningen.

– Hur hade man gjort om det ansetts viktigt? Jo, då hade man kallat in alla chefer och sagt att visar du ingen bättring får du sparken eller lönesänkning. Istället talar man om att alla måste visa tålamod. Om folk dog av asbest i en gruva skulle man inte prata om tålamod.

För egen del behöver Wold inte vara med på någon kvinnolista, media kontaktar henne frekvent ändå.

– En lista kanske kan fylla en viss funktion för att lyfta fram andra kvinnliga forskare i media. Men den löser förvisso inte universitetens problem med den egna jämställdheten, säger Agnes Wold.

Staffan Edén är rektorsråd med ansvar för jämställdhetsfrågor vid GU. Han håller med om att universitet har mycket kvar att göra när det gäller jämställdheten.

– Resurser fördelas fortfarande olika och det är manliga nätverk som styr, vi jobbar för fullt med det internt, säger han.

Alla chefer och speciella resurspersoner inom universitetet utbildas och rapporten Jämställda fakulteter gjordes för att få fram de informella maktstrukturerna, enligt Staffan Edén.

– Det finns viktiga nätverk som man måste komma in i och eftersom strukturerna ser ut som de gör är det mest män i nätverken, även om det långsamt kommer in fler kvinnor. Trots att vi hållit på länge går det långsamt. Det gäller att mala in kunskap om genusfrågor, säger Staffan Edén.