– Nya avtal innebär att förtrycket fortsätter, säger El-Ghalia Djimi, vice ordförande ASVDH (The Sahrawi association of victims of grave human rights violations committed by the moroccan state).

Hon företräder, från sitt hem i al-Ayun som är Västsaharas inofficiella huvudstad, organisationen som kämpar för rätten till självbestämmande för det Västsahariska folket. Men situationen är svår eftersom de marockanska myndigheterna har förbjudit dem från att organisera sig. Hot och överfall hör till vardagen.

– I al-Ayun är allt politik. Jag har blivit torterad många gånger, säger Hassanna Duihi, människorättsaktivist och medlem i ASVDH.

Han sitter med korslagda ben i El-Ghalias vardagsrum och diskuterar bekymrat situationen, oroad över att nya fiskeavtal mellan Marocko och EU ska bli verklighet.

– Majoriteten av Västsaharierna är fattiga i sitt eget område, trots att det är rikt på naturresurser, säger Hassanna.

När EU-parlamentet i fjol sa nej till fortsatta fiskeavtal med Marocko gladdes många Västsaharier åt beslutet. Avtalet som innebar att fiskare från tolv medlemsländer i EU fick tillgång till vattnen utanför Västsaharas kust var mycket kontroversiellt eftersom det stred mot internationell rätt, då Marocko sedan 1975 ockuperar Västsahara.

– Marocko gör grava inskränkningar av de mänskliga rättigheterna och om Europa förhandlar med dem om nya avtal begår de ett folkrättsligt brott, säger El-Ghalia.

Hon häller upp te, gjort på traditionellt vis, bestående av grönt te och socker som värmts över kol och serverar det tillsammans med bröd och sylt. Hassanna blickar ut genom fönstret för att se om någon polis är i närheten. Al-Ayun är en politisk härdsmälta strikt kontrollerad av både militär och polis. Att vara människorättsaktivist innebär ständig förföljelse och att alltid vara på sin vakt.

– Det är ett brott mot alla västsaharier som lever här när de ekonomiska intressena går före de mänskliga rättigheterna, säger Hassanna.

I förhandlingarna om fiskeavtalen har Sverige ständigt varit emot nya avtal, men så sent som i januari i år tillkännagav jordbruksminister Eskil Erlandsson (C) att han välkomnade nya förhandlingar. Men en majoritet röstade mot regeringens linje i miljö- och jordbruksutskottet och den svenska ståndpunkten är fortfarande emot nya förhandlingar.

– För oss har de nordiska länderna alltid varit mer demokratiska än exempelvis Spanien och Frankrike och vi hoppas självklart att deras position i framtiden kommer att fortsätta att vara emot avtalen, säger El-Ghalia.

EU-kommissionen menar att de nya fiskeavtalen ska utformas på ett sådant sätt att de respekterar folkrätten samt garantera att intäkterna från fisket kommer den västsahariska befolkningen till gagn, men hur detta ska göras blir en fråga för diskussion. Både El-Ghalia och Hassanna anser att några nya avtal inte kan förhandlas fram förrän Marocko har löst konflikten med Västsahara.

– Först när Marocko respekterar vår rätt att själva välja vår framtid kan nya avtal förhandlas, annars fortsätter inskränkningarna av det västsahariska folket och Europa bidrar till en stöld av våra naturresurser, säger Hassanna.