Skånes Fria

Svårt val väntar 15-åringar

Just nu överöses niondeklassarna med information och reklam, som ska få dem att välja ”rätt” gymnasieskola och program före den 15 februari. ”Det började redan i höstas. Varje dag under flera veckor dimper det ner”, säger Cathrine Wikander, vars son ska välja gymnasium inför hösten.

Cathrine Wikander bor i Skurup och hennes son Simon är mitt uppe i gymnasievalet. Hon säger att det har kommit enormt mycket information och reklam kring valet, och hon tror att det är svårare för eleverna att göra sitt gymnasieval i dag, jämfört med när hon växte upp.

– Jag hade inte velat vara ung i dag och välja, för det är enormt mycket. När jag skulle välja, skulle man välja program. Det fanns en skola. Nu är det först program, sedan så många skolor. Men det är positivt att det även finns privata skolor. Skolorna får anstränga sig lite, säger Cathrine Wikander.

Det finns både för- och nackdelar med den konkurrenssituation som finns i dag mellan privata och kommunala skolor. Marianne Thomsen är facklig förtroendeman i sektionen för utbildningsförvaltningen på Lärarförbundet i Malmö och arbetar även som vårdlärare på den kommunala skolan Rönnens gymnasium/Komvux Malmö Rönnen. Hon säger att där Malmös kommunala skolor tidigare delvis tävlade mot varandra, handlar det i dag mer om att samarbeta, både för kvaliténs skull och för att få fler sökande till kommunens skolor.

– Det är ju två sektorer som konkurrerar om eleverna, och jag kan se en marknadsföring från de privata som vi inte kan hänga med i. De erbjuder kanske bärbara datorer, och det är lätt att de unga tycker att det är jättehäftigt. Det kan även vara svårt att stå emot som förälder. Men de pratar inte så mycket om kvaliteten i skolarbetet. Det är ju flera gånger som det gått fel och blivit tokigt, och då är det kommunen som har en skyldighet att ta hand om de elever som drabbas, säger hon.

Ibland kan hon tycka att marknadsföringen blir för aggressiv.

– En del skolor ringer personligen. Det är ju jättejobbigt om man hela tiden får telefonsamtal hem, säger hon.

Det enorma utbudet från alla gymnasieskolor kan ibland skapa problem och osäkerhet. Problemet är inte, för de flesta, för lite information utan snarare för mycket, tror Marianne Thomsen.

– Det är inte lätt att sovra och se till det jag faktiskt vill. Vad är viktigt för mig?

Något som det rådde en del oklarheter kring inför höstterminen 2011, då Sverige gick över till den nya gymnasieskolan GY11, var huruvida elever på alla program kunde läsa vidare på högskolan efter gymnasiet. Många missuppfattade situationen, och trodde att yrkeselever inte kunde bli behöriga till högre studier.

– Det var väldigt, väldigt olyckligt. En konsekvens blev en väldigt dämpad elevansökan för yrkesprogrammen. Det var en rejäl sänkning. Nu hoppas vi att det blir en ökning i år, säger Marianne Thomsen.

Hon förtydligar att även den som väljer ett yrkesprogram ska kunna läsa vidare efter gymnasiet, eftersom alla skolor har en skyldighet att erbjuda de kurser som krävs för behörighet till högskolan. På yrkesprogrammen kan det till exempel vara genom individuellt val eller ett utökat program. Men i Malmö har många skolor gått ett steg längre, och lagt in dessa behörighetsgivande kurser i yrkesprogrammens fördjupningsdel från början.

– Vi ska heller inte glömma, att alla vill inte studera vidare. Om man ändå senare vill läsa vidare finns möjligheten att komplettera inom Komvux, säger Marianne Thomsen.

Fakta: 

Nya gymnasieskolan

Sedan höstterminen 2011 gäller en ny gymnasieförordning (SFS 2010:2039). I den nya gymnasieskolan finns 18 nationella program: tolv yrkesprogram och sex högskoleförberedande program. Det finns också idrottsutbildning, spetsutbildning och riksrekryterande yrkesprogram. Den som inte har godkänt i de ämnen som behövs för behörighet kan i stället söka till ett av fem olika introduktionsprogram. Gymnasiesärskolan ger en praktisk och individuellt utformad utbildning i fyra år på något av åtta nationella program.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Företag byteshandlar i ny barterring

Lokala företag blir starkare om de byter sitt överskott av varor och tjänster med varandra. Det är tanken med en så kallad barterring, som nu startar för första gången i Sverige.

Så ska städer bli hållbara

Ny studie: Om vi vill öka ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet behöver vi fokusera mer på städerna.

Fria Tidningen

© 2022 Fria.Nu